Människa håller i ett blodprovsrör
Foto: Unsplash

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Sedan 1980-talet har medellivslängden för personer med Downs syndrom stigit från 25 år till dagens 60 år. Med ökad livslängd är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken hos dessa personer i dag. 

En av anledningarna tros vara att personer med Downs syndrom har en extra kopia av kromosom 21. När ett specifikt protein bryts ner i kromosomen bildas ämnet beta-amyloid, som har starka kopplingar till Alzheimers sjukdom. Det innebär att nästan alla personer med Downs syndrom utvecklar alzheimerliknande förändringar i hjärnan redan i 30- till 40-årsåldern och får symptom när de är runt 50 år. 

Nu visar forskning från Lunds universitet att man kan mäta specifika biomarkörer som är kopplade till alzheimer och kognitiva försämringar med hjälp av ett blodprov. 

I studien deltog 258 personer med Downs syndrom med en medelålder på 45 år. Deltagarna följdes ungefär en gång per år under en femårsperiod. Forskarna såg att både de ursprungliga nivåerna och förändringar över tid av ämnet p-tau217, en av de tydligaste markörerna för alzheimer, hade ett samband med senare försämring av minnet, utveckling av demens och ökad mängd skadliga ämnen. 

De fann också att förhöjda nivåer av proteinet GFAP, som kommer från celler som håller rent i hjärnan, tillsammans med tau217 var kopplade till ansamling av det skadliga proteinet amyloid-beta. Det innebär att blodprov som kombinerar dessa olika biomarkörer kan ge en mer komplett bild av hur sjukdomen påverkar hjärnan och bidra till att förutsäga kognitiv försämring vid alzheimer hos personer med Downs syndrom. 

– Dessa blodprovstester kan enkelt och effektivt användas i sjukvården för att hjälpa till att förutse hälsoproblem. De kan därmed bidra till bättre hälsofrämjande riktlinjer för personer med Downs syndrom, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet som har lett studien tillsammans med Oskar Hansson och Lyduine E Collij, i ett pressmeddelande.

Läs den vetenskapliga artikeln

Shorena Janelidze, Lyduine E Collij, Niklas Mattsson-Carlgren, Alex Antill, Charles M Laymon, Ira Lott m fl (2025). Prediction of amyloid and tau brain deposition and cognitive decline in people with Down syndrome using plasma biomarkers: A longitudinal cohort study. Publicerad i The lancet neurology.

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…