Shorena Janelidze, Lyduine E Collij, Niklas Mattsson-Carlgren, Alex Antill, Charles M Laymon, Ira Lott m fl (2025). Prediction of amyloid and tau brain deposition and cognitive decline in people with Down syndrome using plasma biomarkers: A longitudinal cohort study. Publicerad i The lancet neurology.
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
Sedan 1980-talet har medellivslängden för personer med Downs syndrom stigit från 25 år till dagens 60 år. Med ökad livslängd är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken hos dessa personer i dag.
En av anledningarna tros vara att personer med Downs syndrom har en extra kopia av kromosom 21. När ett specifikt protein bryts ner i kromosomen bildas ämnet beta-amyloid, som har starka kopplingar till Alzheimers sjukdom. Det innebär att nästan alla personer med Downs syndrom utvecklar alzheimerliknande förändringar i hjärnan redan i 30- till 40-årsåldern och får symptom när de är runt 50 år.
Nu visar forskning från Lunds universitet att man kan mäta specifika biomarkörer som är kopplade till alzheimer och kognitiva försämringar med hjälp av ett blodprov.
I studien deltog 258 personer med Downs syndrom med en medelålder på 45 år. Deltagarna följdes ungefär en gång per år under en femårsperiod. Forskarna såg att både de ursprungliga nivåerna och förändringar över tid av ämnet p-tau217, en av de tydligaste markörerna för alzheimer, hade ett samband med senare försämring av minnet, utveckling av demens och ökad mängd skadliga ämnen.
De fann också att förhöjda nivåer av proteinet GFAP, som kommer från celler som håller rent i hjärnan, tillsammans med tau217 var kopplade till ansamling av det skadliga proteinet amyloid-beta. Det innebär att blodprov som kombinerar dessa olika biomarkörer kan ge en mer komplett bild av hur sjukdomen påverkar hjärnan och bidra till att förutsäga kognitiv försämring vid alzheimer hos personer med Downs syndrom.
– Dessa blodprovstester kan enkelt och effektivt användas i sjukvården för att hjälpa till att förutse hälsoproblem. De kan därmed bidra till bättre hälsofrämjande riktlinjer för personer med Downs syndrom, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet som har lett studien tillsammans med Oskar Hansson och Lyduine E Collij, i ett pressmeddelande.
Relaterat
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…
Tarmbakterier kopplas till skörhet
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…