Shorena Janelidze,Bradley T. Christian,Julie Price, et al. (2022). Detection of brain tau pathology in Down syndrome using plasma biomarkers. Publicerad i Jama neurology.
Blodprov kan upptäcka alzheimer hos personer med Downs syndrom
Ungefär 80 procent av de som har Downs syndrom utvecklar alzheimer. Nu visar svenska forskare att ett enkelt blodprov kan upptäcka biomarkörer för Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom.
Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att enkla blodprover med stor säkerhet kan upptäcka tecken på Alzheimers sjukdom hos personer som har det genetiska tillståndet Downs syndrom.
Det är sedan tidigare känt att en stor andel, cirka 80 procent, av personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer, ofta redan vid 40–50-årsåldern, men diagnostisering har hittills varit svårt.
– Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer eftersom det finns en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Den nya studien är hittills den enda studien i världen där forskare har jämfört blodprov med PET-kameraundersökning för att hitta proteiner som karaktäriserar Alzheimers sjukdom. Sammanlagt deltog 300 personer med Downs syndrom, varav 40 procent visade tecken på begynnande alzheimer, i studien.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller inte, säger Oskar Hansson och fortsätter:
– Nästa steg är att nu utvärdera detta i klinisk praxis och även använda detta för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar mediciner som är riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom.
Läs hela studien
Relaterat
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos
För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.
Fler nyheter
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
