Shorena Janelidze,Bradley T. Christian,Julie Price, et al. (2022). Detection of brain tau pathology in Down syndrome using plasma biomarkers. Publicerad i Jama neurology.
Blodprov kan upptäcka alzheimer hos personer med Downs syndrom
Ungefär 80 procent av de som har Downs syndrom utvecklar alzheimer. Nu visar svenska forskare att ett enkelt blodprov kan upptäcka biomarkörer för Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom.
Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att enkla blodprover med stor säkerhet kan upptäcka tecken på Alzheimers sjukdom hos personer som har det genetiska tillståndet Downs syndrom.
Det är sedan tidigare känt att en stor andel, cirka 80 procent, av personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer, ofta redan vid 40–50-årsåldern, men diagnostisering har hittills varit svårt.
– Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer eftersom det finns en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Den nya studien är hittills den enda studien i världen där forskare har jämfört blodprov med PET-kameraundersökning för att hitta proteiner som karaktäriserar Alzheimers sjukdom. Sammanlagt deltog 300 personer med Downs syndrom, varav 40 procent visade tecken på begynnande alzheimer, i studien.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller inte, säger Oskar Hansson och fortsätter:
– Nästa steg är att nu utvärdera detta i klinisk praxis och även använda detta för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar mediciner som är riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom.
Läs hela studien
Relaterat
Byta livsstil bäst recept mot demens
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Så ser livet ut för yngre med demens
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
