Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.

Det är inte blodsbandet som är viktigt för barnen. Det är hur intresserad bonusfar- och morföräldern är. Upplevde de sig behandlade med engagemang, såg bonusbarnbarnen den äldre generationen som ”riktiga” släktingar.

– Barnen gjorde mycket mindre skillnad på bonus- och biologiska relationer, det viktigaste var att bli behandlad rättvist. Det vill säga så som de föreställde sig att ett biologiskt barnbarn skulle blivit behandlat, säger Linn Alenius Wallin i en artikel från Lunds universitet.

För den äldre generationen är relationen till bonusbarnbarn lite mer komplicerade, visade Linn Alenius Wallins djupintervjuer med ett 15-tal bonusförföräldrar – ett begrepp hon introducerade i samband med sin avhandling.

– Det finns en övertro i den äldre generationen att biologiska relationer ska vara starka, att man alltid ska vilja umgås med sin biologiska familj. Allt annat är avvikande och lite skamligt. Ofta hjälpte kvinnorna i studien sina män att upprätthålla nära band med sina biologiska barnbarn, säger Linn Alenius Wallin.

Det är också en skillnad mellan äldre män och kvinnor i studien. Män som får bonusbarnbarn kan uppleva det som en ny chans att ge omsorg, medan kvinnor kan i vissa fall vara ”omsorgströtta”, kanske efter ett helt liv i andras tjänst. Både äldre kvinnor och män var noga med att inte stå i vägen för de biologiska far- och morföräldrarna, men klev mer självklart in i sin roll om någon av dessa inte längre fanns i livet eller var frånvarande.

Relaterat

Avhandlingar prisades när SNAC firade 25 år

Två avhandlingar fick pris när befolkningsstudien SNAC firade 25 år i förra veckan. Utöver de prisbelönta forskarna resultat, presenterades en lång rad studier…

Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja

I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…

Fler nyheter

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…