Den aktuella studien innefattar över 5 000 observationer på 103 vårdavdelningar. Foto: Högskolan i Gävle

Bristande organisation bryter ryggar i vård och omsorg

Högskolan i Gävle i samarbete med det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö visar att avdelningars organisation har avgörande betydelse för uppkomsten av ryggsmärtor och sjukskrivningar bland personal inom äldrevården.

Anställda inom äldrevård och -omsorg hör till de yrkesgrupper där det är vanligast med rygg- och nacksmärtor, bland annat till följd av tunga lyft. Men för att minska sjukskrivningarna räcker det enligt den nya studien inte att skaffa hjälpmedel eller lära sig lyftteknik.

– Om vårdpersonalen blir avbruten och om man är flera som hjälps åt har också stor betydelse, säger Leticia Januario, postdokforskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.

I en stor studie av dansk äldreomsorg registrerade hon och hennes forskarkollegor antalet lyft, vilka hjälpmedel som användes, om personalen blev avbruten i sina arbetsuppgifter och hur de hjälpte varandra. Sedan delade de in de studerade avdelningarna i fyra olika arbetstyper, och kopplade ihop observationerna med sjukskrivningstal och hur drabbade de anställda var av rygg- och nacksmärtor följande år. Två av avdelningstyperna visade sig ha betydligt högre sjukskrivningstal och smärtproblematik.

– Detta visar hur viktigt det är att jobba smart och planera arbetet tillsammans i team. Studien visar framför allt hur viktig den nära organisationen är för att kunna minska sjukskrivningar och smärtproblematik, säger Leticia Januario.

Hon anser att även om studien gjordes i Danmark är en jämförelse med svenska förhållanden relevant. Hon lyfter fram att en ny SNS-rapport visar att äldreomsorgspersonal i Sverige till och med har upplevt en försämring av arbetsförhållandena, något som inte synts i Finland, Norge och Danmark.

– Kanske kan omfattningen skilja sig åt, men vi tror att våra resultat är tillämpliga på den svenska äldreomsorgsmiljön, säger hon till Äldre i Centrum.

Nästa steg blir nu att skapa verktyg och metoder så att arbetet på äldreboenden kan organiseras smartare. Då tror forskarna att de anställda i högre utsträckning kan undvika både problem med rygg- och nacksmärtor och sjukskrivningar.

LÄS FORSKNINGSSTUDIEN OCH SNS-RAPPORTEN

Januario LB, Mathiassen SE, Stevens ML, Holtermann A, Bergström G, Rugulies R, Karstad K, Hallman DM. Are resident handlings in eldercare wards associated with musculoskeletal pain and sickness absence among the workers? A prospective study based on onsite observations. Scandinavian journal of work, environment and health.

Westerberg K & Nordin M. Äldreomsorgens ständiga förändringar – om organisation, arbetsmiljö och ledarskap. SNS 2021.

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…