Glenn Möllergren (2026). Making home care work: Older adults’ everyday agency. Doktorsavhandling. Lunds universitet.
Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen
Att hemtjänsten fungerar beror inte bara på de som jobbar i den, utan också på omfattande insatser från brukarna. Det visar socionomen Glenn Möllergren i sin doktorsavhandling som nyligen lades fram vid Socialhögskolan på Lunds universitet.
– Användarna bidrar på många olika sätt. Övergripande kan man koka ner det i tre kategorier: de tidsplanerar, de samordnar och de utför relationellt arbete, säger han.
I tidsplaneringen ryms allt från att brukarna förbereder arbetet genom att lägga fram kläder i rätt ordning eller utför vissa moment i matlagningen i förväg, till att de ändrar dygnsrytm för att få vardagen att gå ihop. Ofta behöver de schemalägga sekvenser av händelser, till exempel duschning före färdtjänst före läkarbesök.
Kategorin samordning handlar i stor utsträckning om att koordinera aktörer som inte själva kommunicerar med varandra – utöver hemtjänstteam kan det röra sig om städbolag, anhöriga, grannar, frivilligorganisationer och regionens sjukvård.
I det relationella arbetet ingår att bygga relationer, visa engagemang för personalen och försöka göra deras arbete så trevligt och stressfritt som möjligt.
Forskningen är baserad på intervjuer med och observationer hos 35 hemtjänstanvändare i olika skånska kommuner och med olika typer av hemtjänst. En del av användarna har också fört dagbok och rapporterat på telefon.
Att hemtjänstanvändare själva utför en del arbete är i sig inte problematiskt, menar Glenn Möllergren. Att vara med och bidra kan vara både uppskattat och något man mår bra av.
– En kvinna som jag intervjuade hade jobbat mycket med samordning i sitt yrkesliv, och tyckte att det var en rätt rolig utmaning att koordinera sin hemtjänst.
Men det är problematiskt om brukarnas insats blir en nödvändighet som pressar dem eller som de inte kan leva upp till, slår han fast.
– I dag verkar hemtjänsten i stor utsträckning vara beroende av att användarna tar det här ansvaret, för att kompensera för organisatoriska brister och dålig kontinuitet. När den enskilde inte längre orkar hålla ihop det krackelerar systemet.
Det paradoxala är att det mest komplexa arbetet läggs på de sjukaste och sköraste, konstaterar han. De behöver hjälp med mycket och har många kontakter att koordinera.
Vad vill du att huvudmän för hemtjänst och samhället i övrigt tar med sig från din avhandling?
– Främst två saker. Det ena är att hemtjänstanvändare behöver kollektiv representation, som andra grupper i samhället. Precis som man talar med företrädare för till exempel förskoleföräldrar eller värnpliktiga så borde det finnas företrädare för hemtjänstens brukare att diskutera viktiga beslut med. I dag meddelas bara att från nästa vecka får ni mikrade färdigrätter i stället för varm mat.
Glenn Möllergrens andra önskan är att samhället erkänner hemtjänstanvändarnas omfattande arbete och att det i hög grad är en förutsättning för hemtjänsten i dag.
– Vi behöver diskutera om det är så här vi vill att hemtjänsten ska fungera, säger han.
ANDERS NILSSON
Relaterat
Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Fler nyheter
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…