De kartlägger hemmets betydelse vid covid-19

Den sociala distansering som råder under coronapandemin har fått konsekvenser för hälsa och välbefinnande, något som framför allt äldre personer har fått uppleva.

Nu ska en forskargrupp från CASE, Center för ageing and supportive environments, vid Lunds universitet undersöka om boendemiljön har kunnat påverka den allmänna hälsan under pandemin. Utgångspunkten är att den har det.

– Boendemiljöns betydelse ska kartläggas utifrån före, under och så småningom efter covid-19-pandemin. Vi kommer studera flyttmönster, ålder, kön, socioekonomiska förändringar och säsongseffekter. Det är nödvändigt att förstå vilka effekter dessa faktorer har för att kunna tillgodose behov hos olika grupper när det gäller boendemiljön, säger Giedre Gefenaite som är huvudansvarig för projektet.

Forskarna kommer att använda sig av olika boende- och hälsodataregister i Sverige för att se om det finns säsongsberoende effekter och jämföra dessa med bland annat utbrottet av svininfluensa under åren 2009 och 2010.

Forskarnas förhoppning är att projektet kan leda till kunskap som förbereder samhället inför framtida kriser såväl som för den långsiktiga bostadsförsörjningen.

– Såvitt jag vet är detta det hittills enda svenska projektet med fokus på Covid-19 som handlar om boendet. Boendefrågor är något som diskuteras en del i den offentliga debatten, inte minst när det gäller den åldrande befolkningen. Äldre i allmänhet visar ofta stort intresse för sådana frågor och vi får som forskare många förfrågningar om att föreläsa om vår forskning inom området – vi har också aktiv brukarmedverkan i pågående projekt, säger Susanne Iwarsson, koordinator för CASE.

Det ettåriga projektet har nyligen beviljats drygt 900 000 kronor av forskningsrådet Formas.