Yiyi Xu, Fredrik Nyberg, Ailiana Santosa, Ulrika Marking, Jerker Jonsson, Magnus Gisslén m fl (2025). Regional differences in covid-19 vaccine uptake and their determinants among Swedish older adults. Publicerad i Public health.
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Sedan coronapandemin har vissa grupper av befolkningen behövt fortsätta ta påfyllnadsdoser av vaccinet, bland annat personer med ökad risk för att bli allvarligt sjuka. En av grupperna är äldre personer.
Nu visar en studie från Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten att Sverige har gått från en hög och enhetlig vaccinationstäckning för covid-19 hos äldre personer, till ett mer ojämlikt skydd.
När vaccinerna introducerades i december 2020, var det 95 procent av alla äldre personer som vaccinerades, utan några påtagliga skillnader i uppslutning mellan regionerna. Sedan dess har andelen äldre som tagit påfyllnads- och säsongdoser minskat, särskilt i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. En förklaring kan vara bristande nationell samordning och prioriteringar.
Resultaten visar också att äldre män, personer födda utanför Sverige, de med låg inkomst och utbildning, vaccinerade sig mindre än andra.
Forskarna bakom studien beskriver både de regionala och socioekonomiska skillnaderna som ett hot mot vaccinationsinsatserna.
– Den ojämna vaccinationstäckningen ökar sårbarheten för allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid, särskilt bland äldre. Nationell samordning är fortfarande viktigt för att säkerställa jämlik vaccination och fokus bör vara på den socioekonomiskt utsatta gruppen, som konsekvent uppvisar lägre upptag, säger Yiyi Xu, studiens förstaförfattare och forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– Att koppla covid-19-vaccinationer till rutinmässiga hälsoinsatser, som exempelvis influensavaccinering, skulle kunna öka andelen covidvaccinerade, minska de barriärer som tycks finnas och sänka folkhälsokostnaderna, säger hon.
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…