Yiyi Xu, Fredrik Nyberg, Ailiana Santosa, Ulrika Marking, Jerker Jonsson, Magnus Gisslén m fl (2025). Regional differences in covid-19 vaccine uptake and their determinants among Swedish older adults. Publicerad i Public health.
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Sedan coronapandemin har vissa grupper av befolkningen behövt fortsätta ta påfyllnadsdoser av vaccinet, bland annat personer med ökad risk för att bli allvarligt sjuka. En av grupperna är äldre personer.
Nu visar en studie från Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten att Sverige har gått från en hög och enhetlig vaccinationstäckning för covid-19 hos äldre personer, till ett mer ojämlikt skydd.
När vaccinerna introducerades i december 2020, var det 95 procent av alla äldre personer som vaccinerades, utan några påtagliga skillnader i uppslutning mellan regionerna. Sedan dess har andelen äldre som tagit påfyllnads- och säsongdoser minskat, särskilt i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. En förklaring kan vara bristande nationell samordning och prioriteringar.
Resultaten visar också att äldre män, personer födda utanför Sverige, de med låg inkomst och utbildning, vaccinerade sig mindre än andra.
Forskarna bakom studien beskriver både de regionala och socioekonomiska skillnaderna som ett hot mot vaccinationsinsatserna.
– Den ojämna vaccinationstäckningen ökar sårbarheten för allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid, särskilt bland äldre. Nationell samordning är fortfarande viktigt för att säkerställa jämlik vaccination och fokus bör vara på den socioekonomiskt utsatta gruppen, som konsekvent uppvisar lägre upptag, säger Yiyi Xu, studiens förstaförfattare och forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– Att koppla covid-19-vaccinationer till rutinmässiga hälsoinsatser, som exempelvis influensavaccinering, skulle kunna öka andelen covidvaccinerade, minska de barriärer som tycks finnas och sänka folkhälsokostnaderna, säger hon.
Relaterat
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…
Fler nyheter
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…