Foto: Daniel Tidemo/Mostphotos

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

När statistiken över den svenska dödligheten under covid-19-pandemin började spridas, kom fokus bland annat att riktas mot socioekonomiskt svaga områden och det faktum att dödligheten där var högre. Diskussionen rörde bland annat hur myndigheter misslyckats med att nå ut till de boende och vilka samhällsgrupper som kunde skydda sig mot sjukdom.

Nu pekar resultaten i en nypublicerad studie, från forskare vid bland annat Jönköping university, mot att dödligheten i själva verket inte var högre specifikt i covid-19 i dessa bostadsområdet. Studien utgår från data från Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsens dödsregister.

– Hur kan det komma sig att våra resultat går emot den gängse bilden av dödligheten under pandemin? Det finns en viktig orsak till detta. Vår studie tar nämligen hänsyn till risken för att dö i allmänhet, det vill säga inte bara risken för att dö med covid-19. Vår analys visar att det finns en stark områdeseffekt på den övergripande sannolikheten att dö till att börja med – precis som äldre också hade en högre risk att dö redan innan pandemin slog till. Det betyder att de som bor i socialt utsatta bostadsområden löper en betydligt högre risk att dö, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning eller familjesituation, säger Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi på Jönköping university, i ett pressmeddelande.

Tidigare studier har alltså inte tagit tillräckligt stor hänsyn till att risken att dö i allmänhet är högre bland de som bor i socioekonomiskt svaga områden. Den nya studien visar att det var den risken som slog igenom även för covid-19.

Hur såg dödligheten ut för äldre personer då? Jo, det fanns ett svagt avvikande samband som antyder en ökad risk för äldre personer där mer än 55 procent av invånarna räknas som fattiga. Detta är främst studentområden i universitetsstäder och studiens författare föreslår att detta kan ha varit områden där covid-19 spreds mer än på andra ställen av unga personer som själva inte löpte förhöjd risk att dö. Som äldre person i ett sådant område skulle däremot risken öka.

Det som i övrigt tidigare framstått som en effekt av bostadsområde på risken att dö i covid-19 tycks i mycket handla om etnisk bakgrund, där personer med sitt ursprung i Afrika och Asien hade 8–9 procents högre risk att drabbas än inrikes födda.

– Covid-19-pandemin har alltså hjälpt till att belysa sårbarheten i utsatta områden, men den kanske viktigaste lärdomen av vår studie är att problematiken är mycket större än kopplad till en enskild sjukdom. Det krävs därmed ett systematiskt arbete för att förbättra hälsotillstånden i socioekonomiskt svaga områden, vilket dessutom kan öka motståndskraften vid nästa pandemi, säger Sofia Wixe.

Läs den vetenskapliga artikeln

Sofia Wixe, José Lobo, Charlotta Mellander och Luís MA Bettencourt (2024). Evidence of covid-19 fatalities in Swedish neighborhoods from a full population study. Scientific reports.

Relaterat

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Kvinna som sitter vid ett bord

Äldre med kriminell bakgrund har högre demensrisk

Äldre personer som har kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.