Demens kan vara en av de viktigaste bakomliggande sjukdomarna, som kan förklara den höga dödligheten i covid-19 bland personer över 80 år på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Det säger Ingmar Skoog, överläkare och äldreforskare vid Göteborgs universitet, i en intervju med Sveriges radio. Han tycker att det är en faktor som glömts bort i diskussionerna om coronapandemin.
Det finns en rad skäl till att personer med demenssjukdom kan vara extra sårbara för covid-19.
– Det är ju dels så att hjärnan styr många av våra vitala funktioner, blodtryck, hur hjärtat svarar på infektion och så vidare. Och sen vet vi att personer med demens ofta kan ha ett försämrat immunförsvar, delvis kanske beroende på att de inte får i sig tillräckligt mycket mat. Man vet också att lungfunktionen är sämre, så det är många olika faktorer, säger Ingmar Skoog till SR.
Detta betyder också att om vi sätter in resurser på landets äldreboenden, kan man förvänta sig en stor effekt av insatserna, för mindre pengar än vad vi hittills satsat i pandemins spår.
– Det är ju enorma belopp. Hade vi bara lagt en bråkdel av allt det här på att satsa stenhårt på att minska smittrisken, minska kontaktvägarna, ha olika skydd för personalen, hitta olika vägar för att minska smittspridningen, då hade vi fått färre människor som dog, säger Ingmar Skoog.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
