Dödskonstigt generationsöverskridande

Döende, död och sorg är saker som kan vara svåra att prata om. I sin färska avhandling vid Karolinska institutets forskningsprogram DöBra visar Max Kleijberg hur konstnärliga projekt både kan stödja engagemang kring frågor om döden och stimulera generationsöverskridande möten. I serier om fem träffar med två olika grupper av nioåringar och äldre personer, de flesta över 80 år, har den så kallade DöBra Ateljé genomförts. Deltagarna arbetade där med konstnärliga aktiviteter som på olika sätt berörde döende, död och sorg. En av träffarna handlade till exempel om var man hamnar efter livets slut, i en annan arrangerade deltagarna en begravning för en död fågel.

Syftet med Max Kleijbergs forskning var att undersöka processer och effekter av att utveckla, genomföra och delta i DöBra Ateljé. Förutom dokumentation av det egna ateljéarbetet undersökte han hur andra har arbetat med likartade projekt i Sverige och Storbritannien. Avhandlingens första artikel visar bland annat att de som genomfört projekten var vuxna i åldrar mellan barnen och de äldre, med makt över och en känsla av ansvar för båda dessa grupper, vilket också styrde deras beteende.

Den andra avhandlingsartikeln undersöker deltagarnas upplevelser, samt hur barnens föräldrar reagerade. Barnen och de äldre uppskattade att lära sig om hur andra reflekterade över döende, död och sorg. Både föräldrar och äldre sa att de hade lärt sig att det är möjligt att prata med barn om dessa frågor. Deltagarna verkade också relatera till varandra som individer i stället för som en del av en åldersgrupp. Föräldrarna var generellt positiva till sitt barns deltagande.

– Ämnet blev för några ett samtalsämne vid köksbordet, säger Max Kleijberg.

Efter de två ateljéomgångarna skapade projektets samarbetspartners en webbaserad verktygslåda, som innehåller tips om hur man kan genomföra liknande träffar. Verktygslådan, som är gratis att använda, beskriver också några av de konstnärliga aktiviteter som gjordes i DöBra Ateljé.

– Barnen och de äldre uttryckte en önskan om att upprätthålla de nya generationsöverskridande relationerna. Tyvärr fann vi att ett hinder för det är att barn och äldre i vårt samhälle ofta är beroende av andra för att skapa generationsöverskridande mötesplatser. Det är bland annat därför vi skapade verktygslådan.

Med utgångspunkt i lekteori utforskar avhandlingens tredje artikel mekanismer i konstnärliga aktiviteter som stödjer engagemang för frågor om sorg och död:

1. En ”DöBra Ateljé magisk cirkel” kan beskrivas som den rumsliga och tidsmässiga gräns som skiljer konstnärliga aktiviteter från ”det vanliga livet”. Den skapade utrymme för att engagera sig i frågor som rör livets slut.
2. När begränsningar och friheter verkade välbalanserade blev deltagarna mer oberoende när de utförde de konstnärliga aktiviteterna, och mer självständiga i sitt engagemang.
3. Både fantasi och personliga erfarenheter användes i samtal, skapande och lek.
4. Efter DöBra Ateljé-omgångarna fanns tecken på en fortsatt känsla av gemenskap bland deltagarna, som delvis möjliggjordes av att de delade upplevelser och konstnärliga produkter.

Max Kleijberg samarbetade med personer med konstnärlig bakgrund, aktivitetsledare som arbetar med äldre, fritidspedagoger, kulturproducenter och en bibliotekarie för att utveckla och genomföra DöBra Ateljé. Projektet hade en deltagande aktionsforskningsansats, vilket innebär att de kontinuerligt har dragit lärdomar för att förbättra arbetet. Artikel fyra undersöker aktionsforskningsprocessen från samarbetspartners perspektiv, i en modell som skiljer på tre påverkanstyper: påverkan på individ-och grupputveckling, handlingsinriktad påverkan och strategiinriktad påverkan. Modellen beskriver påverkan som process genom att illustrera hur dessa tre typer är relaterade till och bygger på varandra.

– Tvärdisciplinära samarbeten kan ibland vara svåra, men jag tycker att det har fungerat väldigt bra att föra ihop våra olika kompetenser och arbetssätt. En utmaning har varit att den akademiska forskningsprocessen tar mycket tid. Medan jag satt och analyserade data och skrev de vetenskapliga artiklarna och min avhandling, så hade samarbetspartners redan arbetat vidare.

Ett exempel på det är en fysisk verktygslåda, som innehåller material och verktyg. Både den och den digitala verktygslådan används i spinoffprojekt, bland annat med personal som arbetar med äldre som har demens.

– Vi fann också att vissa kontextuella faktorer kunde bidra till eller förhindra fortsatt arbete. Stöd från ledning kan till exempel bidra, och covid-19-pandemin har förhindrat.

Det finns i nuläget varken finansiering eller konkreta planer för att fortsätta DöBra Ateljé. Däremot fortlever projektet genom att samarbetspartners arbetar vidare med lärdomarna. Det fortsätter även genom verktygslådan.

– ­Det skulle vara spännande att fortsätta forska på vem som laddar ned och använder verktygslådan, och om vi skulle kunna vidareutveckla den med hjälp av användarnas återkoppling.