Sveriges kommuner och regioners statistik över utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter.
Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning
Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.
Det finns en pågående diskussion om utbildning och kompetens bland personal i omsorgen. Nu presenterar Sveriges kommuner och regioner, SKR, statistik över utbildningsnivåer bland undersköterskor och vårdbiträden.
I kommuner och regioner finns 162 000 undersköterskor och bland dessa har 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Majoriteten av dem har gått utbildningen på komvux. Bland vårdbiträden i kommunerna såg det annorlunda ut. Där har bara 29 procent genomgått en vård- och omsorgsutbildning.
– Bland vårdbiträden finns en stor potential i att öka andelen utbildade och höja kompetensen inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter, säger Bodil Umegård, sektionschef data och analys vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
De flesta som saknar utbildning bland undersköterskorna är äldre än 50 år.
– Ju längre ned i åldersgrupperna man kommer, desto fler undersköterskor är det som har vård- och omsorgsutbildning. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda sig även om man fyllt 50 år. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar, säger Bodil Umegård.
De senaste åren har kommunerna fått möjligheten att söka medel via statliga äldreomsorgslyftet. 285 av landets 290 kommuner har på så sätt börjat utbilda äldreomsorgens personal. Under 2020 började 3 000 personer en utbildning via äldreomsorgslyftet.
Läs mer
Relaterat
Projekt fokuserar på robotdjur i demensvården
Vilken betydelse har robotdjur för relationen mellan personal och äldre personer i boende? Det ska Marcus Persson vid Linköpings universitet ta reda på i sitt forskningsprojekt.
Så upplever patienter mat och måltider vid livets slut
Mat och hunger får en annan innebörd för personer som befinner sig i livets slutskede. Maten blir en källa av oro och stress i stället för att associeras med glädje och samvaro. Det visar en avhandling från Marie Cederschiöld högskola.
Personalens stöd viktigt för välbefinnande på äldreboenden
Känsla av självständighet och inflytande är två saker som är viktiga för att äldre på boenden ska känna att de har betydelse. Det visar en avhandling som pekar på att personalens stöd är särskilt väsentligt för att boende ska känna…
Fler nyheter
Svensk demensforskare får prestigefyllt anslag
Henrik Zetterberg vid Göteborgs universitet har länge varit en av de mest framstående demensforskarna i Sverige. Nu har han tilldelats europeiska forskningsrådets anslag för sin forskning om demensdiagnostik.
Ålderism i pandemins spår enligt GERDA
När GERDA-studien nu avslutat sin senaste datainsamling kan man se några konsekvenser av pandemin för äldre. Exempelvis uppger en tredjedel att de blivit behandlade som gamla på grund av myndigheternas rekommendationer.
Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas
Pensionsmyndigheten har sammanställt en rapport över de fattigaste pensionärerna. Andelen som lever i absolut fattigdom är lägst i EU, men andelen relativt fattiga är 13 procent. Rapporten analyserar också hur andelen fattiga kan sänkas.