Sveriges kommuner och regioners statistik över utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter.
Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning
Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.
Det finns en pågående diskussion om utbildning och kompetens bland personal i omsorgen. Nu presenterar Sveriges kommuner och regioner, SKR, statistik över utbildningsnivåer bland undersköterskor och vårdbiträden.
I kommuner och regioner finns 162 000 undersköterskor och bland dessa har 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Majoriteten av dem har gått utbildningen på komvux. Bland vårdbiträden i kommunerna såg det annorlunda ut. Där har bara 29 procent genomgått en vård- och omsorgsutbildning.
– Bland vårdbiträden finns en stor potential i att öka andelen utbildade och höja kompetensen inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter, säger Bodil Umegård, sektionschef data och analys vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
De flesta som saknar utbildning bland undersköterskorna är äldre än 50 år.
– Ju längre ned i åldersgrupperna man kommer, desto fler undersköterskor är det som har vård- och omsorgsutbildning. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda sig även om man fyllt 50 år. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar, säger Bodil Umegård.
De senaste åren har kommunerna fått möjligheten att söka medel via statliga äldreomsorgslyftet. 285 av landets 290 kommuner har på så sätt börjat utbilda äldreomsorgens personal. Under 2020 började 3 000 personer en utbildning via äldreomsorgslyftet.
Läs mer
Relaterat
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
