Sveriges kommuner och regioners statistik över utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter.
Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning
Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.
Det finns en pågående diskussion om utbildning och kompetens bland personal i omsorgen. Nu presenterar Sveriges kommuner och regioner, SKR, statistik över utbildningsnivåer bland undersköterskor och vårdbiträden.
I kommuner och regioner finns 162 000 undersköterskor och bland dessa har 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Majoriteten av dem har gått utbildningen på komvux. Bland vårdbiträden i kommunerna såg det annorlunda ut. Där har bara 29 procent genomgått en vård- och omsorgsutbildning.
– Bland vårdbiträden finns en stor potential i att öka andelen utbildade och höja kompetensen inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter, säger Bodil Umegård, sektionschef data och analys vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
De flesta som saknar utbildning bland undersköterskorna är äldre än 50 år.
– Ju längre ned i åldersgrupperna man kommer, desto fler undersköterskor är det som har vård- och omsorgsutbildning. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda sig även om man fyllt 50 år. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar, säger Bodil Umegård.
De senaste åren har kommunerna fått möjligheten att söka medel via statliga äldreomsorgslyftet. 285 av landets 290 kommuner har på så sätt börjat utbilda äldreomsorgens personal. Under 2020 började 3 000 personer en utbildning via äldreomsorgslyftet.
Läs mer
Relaterat
SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen
SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.
Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi
Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört 17 internationella studier av äldreboenden i privat och offentlig sektors regi.
Vem hjälper en gammal utan familj?
Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt den äldre som är i behov av stöd kan fungera.
Fler nyheter
Tuggproblem kan leda till näringsbrist
Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.
Så kan pensioner bli mer jämställda
År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.
140 miljoner till äldreforskningens databaser
Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att bygga upp en infrastruktur, till att etablera sig och växa.
