Foto: Mostphotos/Aleksandr Daydov

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna har skrivit på uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten.

Partnervården i Sverige har ökat de senaste åren i takt med att befolkningen blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat. På uppdrag från Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze, vid Högskolan Dalarna respektive Karolinska institutet, sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.

Resultatet visar att ensamhet är vanligt bland personer som vårdar sina äldre anhöriga och att det är förknippat med lägre välbefinnande och sämre hälsa.

– Ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen, men också social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare. Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, såsom kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.

Kvinnor utgör en majoritet av de som vårdar sin äldre partner och har därmed en högre risk att uppleva ensamhet, drabbas av depression och få självmordstankar.

– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt, men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga omsorgen, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Den sammanlagda bilden av forskningen på området pekar på att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner.

– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska institutet.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…