Niklas Mattsson-Carlgren och Maria Eriksdotter. Foto: Svenska läkaresällskapet (montage).

Fint pris för kvalitetsregister och klinisk forskning

Niklas Mattsson-Carlgren vid Lunds universitet och Maria Eriksdotter vid Karolinska universitetssjukhuset får dela på Inga Sandeborgs pris 2020.

Inga Sandeborgs pris delas ut av Svenska läkaresällskapet för vetenskapliga arbeten rörande Alzheimers sjukdom eller andra degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet. I år uppmärksammar priset både forskning om sjukdomsmekanismer och cellterapi samt utvecklingen av kvalitetsregistret SveDem.

Det är Maria Eriksdotter,  professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, och och överläkare vid sektionen för klinisk geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset, som belönas för arbetet med SveDem, det stora svenska kvalitetsregistret som samlar in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom.

Hon får också priset för sin forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor, NGF, vilken har en potential att optimera nervcellskopplingar till det kolinerga systemet som är viktigt vid symptombehandling av Alzheimers sjukdom.

Niklas Mattsson-Carlgren får priset för framstående klinisk forskning om sjukdomsmekanismerna vid alzheimer, omfattande både hjärnavbildning med PET och MRI och proteinbiomarkörer i blod och ryggvätska. Forskningen har enligt prismotiveringen lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid- och taupatologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom.

Pristagarna belönas med 125 000 kronor.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…