INFORMATION FRÅN AGING RESEARCH CENTER, ARC

Förorenad luft knyts till demens genom hjärt-/kärlsjukdom

När man utsätts för höga halter luft­föroreningar ökar risken för demens, och risken verkar via hjärt-/kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-/kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder.

Under de kommande 30 åren förväntas antalet människor med demens vara tre gånger så stort som i dag. I nuläget finns ingen verksam behandling och därför är det extra viktigt att hitta miljö- och livsstilsfaktorer som går att påverka. Nyligen har enstaka vetenskapliga studier visat på samband mellan luftföroreningar och demens, men på vilket sätt luftföroreningar skulle påverka risken för demens har varit oklart.
I denna studie har forskarna undersökt sambandet mellan halten av luftföroreningar utanför bostaden och demens, och speciellt vilken roll hjärt-/kärlsjukdom kan ha i detta.

I studien användes ett urval av 3 000 demensfria personer hemmahörande på Kungsholmen i Stockholm. Personernas medelålder var 74 år. Dessa följdes sedan med upprepade kliniska undersökningar under upp till elva år. 364 personer utvecklade demenssjukdom under studiens gång.
”Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall halter som ligger väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärt-/kärlsjukdom och demens”, säger studiens huvudförfattare Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center. ”Det vi ser tyder på att lokalt producerade luftföroreningar påverkar risken att drabbas av demens och att påverkan i huvudsak beror på att luftföroreningar påverkar risken att få hjärt-/kärlsjukdom, särskilt stroke, vilken i sin tur ökar risken för demens”.

De senaste årens exponering föreföll mer betydelsefull än tidigare exponering för luftföroreningar, vilket förvånande forskarna med tanke på att demens oftast utvecklas långsamt och under lång tid. Men det stämmer väl med internationella studier av luftföroreningar och risken för hjärt-kärlsjuklighet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till å ena sidan luftföroreningar, å andra sidan demens, och förklarade ungefär hälften av sambandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll.

”Det är känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlhälsa och att hjärt-/kärlsjukdom ökar risken för demens. I vår studie har vi kopplat samman dessa tre faktorer och visat att till och med i så goda förhållanden som i Stockholm kan luftföroreningar bidra till demens. Detta understryker ytterligare vikten av att minska exponeringen för luftföroreningar. För att förhindra utveckling av demens är det även viktigt att förebygga och behandla hjärt-/kärlsjukdom, inte minst för människor som bor i förorenade miljöer”, säger Giulia Grande.

Fakta
AKTUELL STUDIE

Grande, G., Ljungman, P.L.S., Eneroth, K., Bellander, T., & Rizzuto, D. (2020). Association Between Cardiovascular Disease and Long-term Exposure to Air Pollution With the Risk of Dementia. JAMA Neurology. Published online March 30, 2020. doi: 10.1001/jamaneurol.2019.4914

Kontaktpersoner: Doktorand Giulia Grande, giulia.grande@ki.se; forskarassistent Debora Rizzuto, debora.rizzuto@ki.se; professor Tom Bellander,
tom.bellander@ki.se

Studien finansierades av SNAC-K, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, KI:s doktorandfinansiering med fakultetsmedel (KID-medel) och Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

 

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.