INFORMATION FRÅN AGING RESEARCH CENTER, ARC

Förorenad luft knyts till demens genom hjärt-/kärlsjukdom

När man utsätts för höga halter luft­föroreningar ökar risken för demens, och risken verkar via hjärt-/kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-/kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder.

Under de kommande 30 åren förväntas antalet människor med demens vara tre gånger så stort som i dag. I nuläget finns ingen verksam behandling och därför är det extra viktigt att hitta miljö- och livsstilsfaktorer som går att påverka. Nyligen har enstaka vetenskapliga studier visat på samband mellan luftföroreningar och demens, men på vilket sätt luftföroreningar skulle påverka risken för demens har varit oklart.
I denna studie har forskarna undersökt sambandet mellan halten av luftföroreningar utanför bostaden och demens, och speciellt vilken roll hjärt-/kärlsjukdom kan ha i detta.

I studien användes ett urval av 3 000 demensfria personer hemmahörande på Kungsholmen i Stockholm. Personernas medelålder var 74 år. Dessa följdes sedan med upprepade kliniska undersökningar under upp till elva år. 364 personer utvecklade demenssjukdom under studiens gång.
”Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall halter som ligger väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärt-/kärlsjukdom och demens”, säger studiens huvudförfattare Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center. ”Det vi ser tyder på att lokalt producerade luftföroreningar påverkar risken att drabbas av demens och att påverkan i huvudsak beror på att luftföroreningar påverkar risken att få hjärt-/kärlsjukdom, särskilt stroke, vilken i sin tur ökar risken för demens”.

De senaste årens exponering föreföll mer betydelsefull än tidigare exponering för luftföroreningar, vilket förvånande forskarna med tanke på att demens oftast utvecklas långsamt och under lång tid. Men det stämmer väl med internationella studier av luftföroreningar och risken för hjärt-kärlsjuklighet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till å ena sidan luftföroreningar, å andra sidan demens, och förklarade ungefär hälften av sambandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll.

”Det är känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlhälsa och att hjärt-/kärlsjukdom ökar risken för demens. I vår studie har vi kopplat samman dessa tre faktorer och visat att till och med i så goda förhållanden som i Stockholm kan luftföroreningar bidra till demens. Detta understryker ytterligare vikten av att minska exponeringen för luftföroreningar. För att förhindra utveckling av demens är det även viktigt att förebygga och behandla hjärt-/kärlsjukdom, inte minst för människor som bor i förorenade miljöer”, säger Giulia Grande.

Fakta
AKTUELL STUDIE

Grande, G., Ljungman, P.L.S., Eneroth, K., Bellander, T., & Rizzuto, D. (2020). Association Between Cardiovascular Disease and Long-term Exposure to Air Pollution With the Risk of Dementia. JAMA Neurology. Published online March 30, 2020. doi: 10.1001/jamaneurol.2019.4914

Kontaktpersoner: Doktorand Giulia Grande, giulia.grande@ki.se; forskarassistent Debora Rizzuto, debora.rizzuto@ki.se; professor Tom Bellander,
tom.bellander@ki.se

Studien finansierades av SNAC-K, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, KI:s doktorandfinansiering med fakultetsmedel (KID-medel) och Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

 

Relaterat

Råd för framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos

För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.

Fler nyheter

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.