INFORMATION FRÅN AGING RESEARCH CENTER, ARC

Förorenad luft knyts till demens genom hjärt-/kärlsjukdom

När man utsätts för höga halter luft­föroreningar ökar risken för demens, och risken verkar via hjärt-/kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-/kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder.

Under de kommande 30 åren förväntas antalet människor med demens vara tre gånger så stort som i dag. I nuläget finns ingen verksam behandling och därför är det extra viktigt att hitta miljö- och livsstilsfaktorer som går att påverka. Nyligen har enstaka vetenskapliga studier visat på samband mellan luftföroreningar och demens, men på vilket sätt luftföroreningar skulle påverka risken för demens har varit oklart.
I denna studie har forskarna undersökt sambandet mellan halten av luftföroreningar utanför bostaden och demens, och speciellt vilken roll hjärt-/kärlsjukdom kan ha i detta.

I studien användes ett urval av 3 000 demensfria personer hemmahörande på Kungsholmen i Stockholm. Personernas medelålder var 74 år. Dessa följdes sedan med upprepade kliniska undersökningar under upp till elva år. 364 personer utvecklade demenssjukdom under studiens gång.
”Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall halter som ligger väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärt-/kärlsjukdom och demens”, säger studiens huvudförfattare Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center. ”Det vi ser tyder på att lokalt producerade luftföroreningar påverkar risken att drabbas av demens och att påverkan i huvudsak beror på att luftföroreningar påverkar risken att få hjärt-/kärlsjukdom, särskilt stroke, vilken i sin tur ökar risken för demens”.

De senaste årens exponering föreföll mer betydelsefull än tidigare exponering för luftföroreningar, vilket förvånande forskarna med tanke på att demens oftast utvecklas långsamt och under lång tid. Men det stämmer väl med internationella studier av luftföroreningar och risken för hjärt-kärlsjuklighet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till å ena sidan luftföroreningar, å andra sidan demens, och förklarade ungefär hälften av sambandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll.

”Det är känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlhälsa och att hjärt-/kärlsjukdom ökar risken för demens. I vår studie har vi kopplat samman dessa tre faktorer och visat att till och med i så goda förhållanden som i Stockholm kan luftföroreningar bidra till demens. Detta understryker ytterligare vikten av att minska exponeringen för luftföroreningar. För att förhindra utveckling av demens är det även viktigt att förebygga och behandla hjärt-/kärlsjukdom, inte minst för människor som bor i förorenade miljöer”, säger Giulia Grande.

Fakta
AKTUELL STUDIE

Grande, G., Ljungman, P.L.S., Eneroth, K., Bellander, T., & Rizzuto, D. (2020). Association Between Cardiovascular Disease and Long-term Exposure to Air Pollution With the Risk of Dementia. JAMA Neurology. Published online March 30, 2020. doi: 10.1001/jamaneurol.2019.4914

Kontaktpersoner: Doktorand Giulia Grande, giulia.grande@ki.se; forskarassistent Debora Rizzuto, debora.rizzuto@ki.se; professor Tom Bellander,
tom.bellander@ki.se

Studien finansierades av SNAC-K, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, KI:s doktorandfinansiering med fakultetsmedel (KID-medel) och Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

 

Relaterat

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt

Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som fått medel är Oskar Hansson som är känd för sin forskning om alzheimerdiagnostik.

Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.