Forskare undersöker hur bilder kan hjälpa personer med demens

Personer med demenssjukdom kan ibland ha svårt att göra egna val. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka om samtalsmattor med bilder kan hjälpa personer med demens när de är med och fattar beslut.

En samtalsmatta är oftast en liten matta som används tillsammans med en uppsättning bilder så att personer kan kommunicera. Nu ska ett storskaligt forskningsprojekt – som är ett samarbete mellan Borås stad, Marks kommun, Tranemo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet – undersöka hur samtalsmattorna kan ge stöd till personer med demens. Tidigare har en pilotstudie gjorts i en svensk kommun. 

– Nu tar vi nästa steg och utökar till en större studie för att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt om samtalsmattor har effekt och kan implementeras i verksamheterna. Äldre personer med minnessvårigheter, som vi tror kan ha nytta av samtalsmattor, kommer att tillfrågas om att delta i studien, säger Angela Bångsbo, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande. 

Sammanlagt 100 deltagare ska ingå i studien där de ska samtala med biståndshandläggare och undersköterskor vid uppföljning av sina hemtjänstinsatser. Deltagarna kommer att delas in i två grupper, där den ena kommer att använda en samtalsmatta och den andra kommer att ha vanliga samtal. Tillfällena spelas in och analyseras av forskarna i efterhand. 

– Vi möter dagligen utmaningar i kommunikationen med personer som har kognitiva nedsättningar och värnar starkt om att deras vilja ska ses i allt vi gör. Förhoppningen är att vi har hittat ett hjälpmedel som underlättar kommunikationen, men också att personalen får ett verktyg att använda sig av i sitt arbete, säger Amra Mecavica, enhetschef för Myndighetsutövning äldreomsorg i Marks kommun. 

Relaterat

Detaljbild från avhandlingens omslag

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Kvinna som går med rullator

Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel

Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar en ny studie från Högskolan Dalarna som pekar på att hemtjänsten behöver ta hänsyn till de äldres…

Högre depressionsrisk för anhörigvårdare

Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som har undersökt anhörigvården i flera europeiska länder.

Fler nyheter

trött äldre kvinna sitter på säng

Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna

Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i Sveriges påverkas av den ökade värmen. Göteborgs universitet har sammanställt en rapport som summerar vilka effekter värmen…

Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.

Ingen effekt av sömnrobotar

När forskare från Karlstad och Linköping studerade robotars inverkan på sömnen hos äldre personer hittade de få effekter. Mer forskning behövs, konstaterar de.