Marie Delleskog som Bollan. Foto: Ola Kjelbye.

Först föreställning, sedan forskning

När Göteborgs stadsteater sätter upp en pjäs om alzheimer och tvåsamhet intar även forskningens experter scenen för att berätta om de senaste rönen.

Pjäsen Var är min man? har under september och oktober spelats som lunchteater i Göteborg. När den nu ges som fyra kvällföreställningar får Bollan vars man insjuknar i alzheimer sällskap på scen av forskare från Göteborgs universitet. I direkt anslutning till varje föreställning håller i tur och ordning överläkaren och forskargrupppsledaren Silke Kern, professor Henrik Zetterberg (två gånger) och professor Ingmar Skoog föredrag om de senaste alzheimerrönen.

Ingmar Skoog, som också är föreståndare för universitetets Centrum för åldrande och hälsa, Agecap, bygger sin forskning på befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg. En av studierna där visar att man genom att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och vara fysiskt aktiv kan minska risken att drabbas av demens senare i livet.

Med monologen om Bollan tar sig skådespelaren Marie Delleskog an en föreställning om livslång kärlek, skör tvåsamhet och om att vara nära anhörig under en svår period i livet.

– Publiken får följa med på hennes resa, genom motgångarna men också genom det som styrker henne, säger Marie Delleskog.

Var är min man? spelas på Norges hus 8, 21, 22 och 29 oktober och görs i samarbete med Alzheimerfonden, som också kommer att finnas på plats för att svara på publikens frågor efter föreställningarna. Pjäsen är skriven av Ylva Lööf och regisseras av Carina M Johansson.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…