Information från Stiftelsen Äldrecentrum

Framåt för forskningen

Forskning tar allt större plats på Stiftelsen Äldrecentrum. Snart välkomnas både en doktorand och en gästforskare till verksamheten, och flera projektansökningar väntar på svar.

Sommaren är slut och arbetet på Stiftelsen Äldrecentrum tar fart igen I den mångfacetterade verksamhet som är vardag på en FoU-enhet har forskningen börjat ta en allt större plats. Ett bra exempel är det samarbete mellan FoU-enheterna Nestor FoU-center, FoU Nu och FoU Nordost i Stockholms län, som lyckats få anslag från Forte.

– Det handlar om arbete och samverkan för förebyggande hälsoinsatser bland äldre. Beskedet om att finansieringen var klar kom innan sommaren, så nu har vi precis startat upp projektet, säger Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren.

I ett annat projekt arbetar Äldrecentrum med forskare från Karolinska institutet för att analysera följsamhet och anpassningar av evidensbaserade metoder ute i olika verksamheter. Här är data redan insamlade och nästa höst är tanken att resultaten ska vara publicerade.

– Bland annat handlar det om hur man har kunnat vara följsam till de basala hygienrutinerna i hemtjänsten under coronaperioden, vilka anpassningar man var tvungen att göra och hur har man resonerat då.

Ett stort framsteg som skett lite bakom kulisserna på Stiftelsen Äldrecentrum är arbetet med att vidareutveckla befolkningsstudien SNAC Stockholm (läs mer på sidan 60 i detta nummer av Äldre i Centrum), något som kommer att få stor betydelse för forskningsstrategin i framtiden. Men den största satsningen under hösten är ett helt nytt initiativ – att finansiera en doktorandtjänst och en gästforskare.

– För doktoranden kommer några av våra utredare att vara bihandledare, men vi inleder ett samarbete med ett universitet där huvudhandledaren är baserad. Vi har några idéer om vad vi vill beforska, det känns viktigt att doktorandens inriktning är av hög relevans för våra stiftare, säger Åsa Hedberg Rundgren.

Att ha en gästforskare är också en väg till nya kontakter och forskningsuppslag. Sedan länge har Äldrecentrum ett gott samarbete med närliggande Aging research center på Karolinska institutet, men det finns absolut plats för fler partners att starta projekt med.

Stiftelsen Äldrecentrums utredare har också uppdrag som sakkunniga till SBU:s skriftserie SBU kommenterar, som granskar och sätter systematiska forskningsöversikter i ett svenskt sammanhang. Förra året var Stiftelsen Äldrecentrum med och skrev en kommenterar om musikterapeutiska metoder. Nu är arbetet i full gång med ytterligare två.

Detta är ganska nya inslag i Stiftelsen Äldre­centrums verksamhet. Men det mer invanda arbetet med rapporter pågår som vanligt. Under hösten kommer flera rapporter att presenteras.

– En av dem handlar om Matlyftet, en satsning på mat och måltider som Stockholms stad har gjort för att förebygga ensamhet och undernäring. Där har vi kikat på de aktiviteter som man har finansierat för att se hur pengarna har använts, och kunna ge råd kring hur man kan tänka vidare och använda en sådan satsning mer strategiskt.

Ytterligare en rapport som är på väg handlar om personalkontinuitet i hemtjänsten. Även den är beställd av Stockholms stad, och den bygger främst på intervjuer med chefer i hemtjänsten om hur man organiserar hemtjänstens verksamhet och vilka förutsättningar man har att arbeta under.

– Andra exempel är utredningen om arbetet med palliativ vård på särskilt boende i Stockholm. Vi ser över de styrande dokumenten och utforskar möjligheterna att skapa goda, generella förutsättningar för en god palliativ omsorg. Sedan har Stockholms stad under många år satsat på att utbilda undersköterskor och annan personal i reflektion och där tittar vi på hur det har gått. Hur har man utnyttjat utbildningarna, har man kunnat upprätthålla reflektionstiden och det perspektivet i verksamheten? berättar Åsa Hedberg Rundgren.

I skrivande stund väntar dessutom Stiftelsen Äldrecentrum svar på ett antal forsknings­ansökningar. Fler vetenskapliga samarbeten är ett av de stora målen framöver.

– Vi vill fördjupa de samarbeten vi har, men vi är också högst intresserade av nya samarbeten och vi lyfter gärna blicken nationellt och ser om vi kan kroka arm med andra forsknings­institut, fou-enheter och universitet. Vi har en bred kompetens här på Äldrecentrum, i dag har alla våra utredare forskarutbildning med olika bakgrund och olika inriktningar. Så här finns det möjligheter!

Relaterat

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

Stressig miljö påverkar hälsan senare i livet

Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.

Sociala miljön viktig för äldres munhälsa

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om vad som främjar en god munhälsa hos äldre personer. Nu visar en avhandling från Malmö universitet att äldres relationer till sin familj eller tandvårdspersonal kan vara viktiga pusselbitar.

Fler nyheter

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.

Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet

För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.