Information från Stiftelsen Äldrecentrum

Framåt för forskningen

Forskning tar allt större plats på Stiftelsen Äldrecentrum. Snart välkomnas både en doktorand och en gästforskare till verksamheten, och flera projektansökningar väntar på svar.

Sommaren är slut och arbetet på Stiftelsen Äldrecentrum tar fart igen I den mångfacetterade verksamhet som är vardag på en FoU-enhet har forskningen börjat ta en allt större plats. Ett bra exempel är det samarbete mellan FoU-enheterna Nestor FoU-center, FoU Nu och FoU Nordost i Stockholms län, som lyckats få anslag från Forte.

– Det handlar om arbete och samverkan för förebyggande hälsoinsatser bland äldre. Beskedet om att finansieringen var klar kom innan sommaren, så nu har vi precis startat upp projektet, säger Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren.

I ett annat projekt arbetar Äldrecentrum med forskare från Karolinska institutet för att analysera följsamhet och anpassningar av evidensbaserade metoder ute i olika verksamheter. Här är data redan insamlade och nästa höst är tanken att resultaten ska vara publicerade.

– Bland annat handlar det om hur man har kunnat vara följsam till de basala hygienrutinerna i hemtjänsten under coronaperioden, vilka anpassningar man var tvungen att göra och hur har man resonerat då.

Ett stort framsteg som skett lite bakom kulisserna på Stiftelsen Äldrecentrum är arbetet med att vidareutveckla befolkningsstudien SNAC Stockholm (läs mer på sidan 60 i detta nummer av Äldre i Centrum), något som kommer att få stor betydelse för forskningsstrategin i framtiden. Men den största satsningen under hösten är ett helt nytt initiativ – att finansiera en doktorandtjänst och en gästforskare.

– För doktoranden kommer några av våra utredare att vara bihandledare, men vi inleder ett samarbete med ett universitet där huvudhandledaren är baserad. Vi har några idéer om vad vi vill beforska, det känns viktigt att doktorandens inriktning är av hög relevans för våra stiftare, säger Åsa Hedberg Rundgren.

Att ha en gästforskare är också en väg till nya kontakter och forskningsuppslag. Sedan länge har Äldrecentrum ett gott samarbete med närliggande Aging research center på Karolinska institutet, men det finns absolut plats för fler partners att starta projekt med.

Stiftelsen Äldrecentrums utredare har också uppdrag som sakkunniga till SBU:s skriftserie SBU kommenterar, som granskar och sätter systematiska forskningsöversikter i ett svenskt sammanhang. Förra året var Stiftelsen Äldrecentrum med och skrev en kommenterar om musikterapeutiska metoder. Nu är arbetet i full gång med ytterligare två.

Detta är ganska nya inslag i Stiftelsen Äldre­centrums verksamhet. Men det mer invanda arbetet med rapporter pågår som vanligt. Under hösten kommer flera rapporter att presenteras.

– En av dem handlar om Matlyftet, en satsning på mat och måltider som Stockholms stad har gjort för att förebygga ensamhet och undernäring. Där har vi kikat på de aktiviteter som man har finansierat för att se hur pengarna har använts, och kunna ge råd kring hur man kan tänka vidare och använda en sådan satsning mer strategiskt.

Ytterligare en rapport som är på väg handlar om personalkontinuitet i hemtjänsten. Även den är beställd av Stockholms stad, och den bygger främst på intervjuer med chefer i hemtjänsten om hur man organiserar hemtjänstens verksamhet och vilka förutsättningar man har att arbeta under.

– Andra exempel är utredningen om arbetet med palliativ vård på särskilt boende i Stockholm. Vi ser över de styrande dokumenten och utforskar möjligheterna att skapa goda, generella förutsättningar för en god palliativ omsorg. Sedan har Stockholms stad under många år satsat på att utbilda undersköterskor och annan personal i reflektion och där tittar vi på hur det har gått. Hur har man utnyttjat utbildningarna, har man kunnat upprätthålla reflektionstiden och det perspektivet i verksamheten? berättar Åsa Hedberg Rundgren.

I skrivande stund väntar dessutom Stiftelsen Äldrecentrum svar på ett antal forsknings­ansökningar. Fler vetenskapliga samarbeten är ett av de stora målen framöver.

– Vi vill fördjupa de samarbeten vi har, men vi är också högst intresserade av nya samarbeten och vi lyfter gärna blicken nationellt och ser om vi kan kroka arm med andra forsknings­institut, fou-enheter och universitet. Vi har en bred kompetens här på Äldrecentrum, i dag har alla våra utredare forskarutbildning med olika bakgrund och olika inriktningar. Så här finns det möjligheter!

Relaterat

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…

Nordisk konferens: Att åldras i en värld i förändring

Katastrofer drabbar äldre sköra personer extra hårt. Forskare från 44 länder möts på konferensen Nordic congress of gerontology, med årets tema Aging in a transforming world, i Stockholm i juni 2024 för att utröna vad forskning kan bidra med för…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.