Dynamics of oligomer populations formed during the aggregation of Alzheimer’s Aβ42 peptide. Publicerad i Nature chemistry.
Oligomerer är giftiga strukturer som förstör nervceller i hjärnan. Bilden är inte tagen i sammanhanget. Foto: National institute of neurological disorders and stroke, NIH.
Giftiga proteiner nyckeln till att stoppa alzheimer
Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bidrar till att hjärncellerna bryts ner vid alzheimer. Nu har forskare från Lunds universitet lyckats mäta hur snabbt oligomererna bildas och bryter ner cellerna. Upptäckten kan vara avgörande i utvecklingen av nya och mer effektiva läkemedel.
Det är sedan tidigare känt att alzheimer är kopplat till två proteiner som finns i hjärnan: beta-amyloid och tau som bildar plack och fibriller, strukturer som bryter ner nervceller. På vissa ställen finns mindre klumpar av proteiner, så kallade oligomerer, som också är giftiga och förstör celler. I en ny studie från Lunds universitet har forskarna kunnat mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.
Tidigare har forskare trott att det framför allt är placket som driver Alzheimers sjukdom, men de senaste åren har oligomerernas roll blivit tydligare.
– Innan den här studien hade man inte lyckats samla in data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något som man bara gjort för de större och mindre farliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.
En annan viktig upptäckt i studien var att oligomererna kan splittras i sina beståndsdelar och på så sätt föröka sig. Sara Snogerup Linse hoppas att resultaten från studien kan bidra till att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.
– För att kunna begränsa alzheimer måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger hon.
Läs studien
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
