Oligomerer är giftiga strukturer som förstör nervceller i hjärnan. Bilden är inte tagen i sammanhanget. Foto: National institute of neurological disorders and stroke, NIH.

Giftiga proteiner nyckeln till att stoppa alzheimer

Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bidrar till att hjärncellerna bryts ner vid alzheimer. Nu har forskare från Lunds universitet lyckats mäta hur snabbt oligomererna bildas och bryter ner cellerna. Upptäckten kan vara avgörande i utvecklingen av nya och mer effektiva läkemedel.

Det är sedan tidigare känt att alzheimer är kopplat till två proteiner som finns i hjärnan: beta-amyloid och tau som bildar plack och fibriller, strukturer som bryter ner nervceller. På vissa ställen finns mindre klumpar av proteiner, så kallade oligomerer, som också är giftiga och förstör celler. I en ny studie från Lunds universitet har forskarna kunnat mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.

Tidigare har forskare trott att det framför allt är placket som driver Alzheimers sjukdom, men de senaste åren har oligomerernas roll blivit tydligare.

– Innan den här studien hade man inte lyckats samla in data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något som man bara gjort för de större och mindre farliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.

En annan viktig upptäckt i studien var att oligomererna kan splittras i sina beståndsdelar och på så sätt föröka sig. Sara Snogerup Linse hoppas att resultaten från studien kan bidra till att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.

– För att kunna begränsa alzheimer måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger hon.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…