Dynamics of oligomer populations formed during the aggregation of Alzheimer’s Aβ42 peptide. Publicerad i Nature chemistry.
Oligomerer är giftiga strukturer som förstör nervceller i hjärnan. Bilden är inte tagen i sammanhanget. Foto: National institute of neurological disorders and stroke, NIH.
Giftiga proteiner nyckeln till att stoppa alzheimer
Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bidrar till att hjärncellerna bryts ner vid alzheimer. Nu har forskare från Lunds universitet lyckats mäta hur snabbt oligomererna bildas och bryter ner cellerna. Upptäckten kan vara avgörande i utvecklingen av nya och mer effektiva läkemedel.
Det är sedan tidigare känt att alzheimer är kopplat till två proteiner som finns i hjärnan: beta-amyloid och tau som bildar plack och fibriller, strukturer som bryter ner nervceller. På vissa ställen finns mindre klumpar av proteiner, så kallade oligomerer, som också är giftiga och förstör celler. I en ny studie från Lunds universitet har forskarna kunnat mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.
Tidigare har forskare trott att det framför allt är placket som driver Alzheimers sjukdom, men de senaste åren har oligomerernas roll blivit tydligare.
– Innan den här studien hade man inte lyckats samla in data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något som man bara gjort för de större och mindre farliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.
En annan viktig upptäckt i studien var att oligomererna kan splittras i sina beståndsdelar och på så sätt föröka sig. Sara Snogerup Linse hoppas att resultaten från studien kan bidra till att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.
– För att kunna begränsa alzheimer måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger hon.
Läs studien
Relaterat
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
Fler nyheter
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…
