Dynamics of oligomer populations formed during the aggregation of Alzheimer’s Aβ42 peptide. Publicerad i Nature chemistry.
Oligomerer är giftiga strukturer som förstör nervceller i hjärnan. Bilden är inte tagen i sammanhanget. Foto: National institute of neurological disorders and stroke, NIH.
Giftiga proteiner nyckeln till att stoppa alzheimer
Oligomerer är giftiga proteinklumpar som bidrar till att hjärncellerna bryts ner vid alzheimer. Nu har forskare från Lunds universitet lyckats mäta hur snabbt oligomererna bildas och bryter ner cellerna. Upptäckten kan vara avgörande i utvecklingen av nya och mer effektiva läkemedel.
Det är sedan tidigare känt att alzheimer är kopplat till två proteiner som finns i hjärnan: beta-amyloid och tau som bildar plack och fibriller, strukturer som bryter ner nervceller. På vissa ställen finns mindre klumpar av proteiner, så kallade oligomerer, som också är giftiga och förstör celler. I en ny studie från Lunds universitet har forskarna kunnat mäta hur snabbt oligomererna skapas och klingar av under en pågående reaktion.
Tidigare har forskare trott att det framför allt är placket som driver Alzheimers sjukdom, men de senaste åren har oligomerernas roll blivit tydligare.
– Innan den här studien hade man inte lyckats samla in data som löser mekanismen för hur de bildas och försvinner, något som man bara gjort för de större och mindre farliga sammanslutningarna av fibriller och plack, säger Sara Snogerup Linse, kemiprofessor vid Lunds universitet.
En annan viktig upptäckt i studien var att oligomererna kan splittras i sina beståndsdelar och på så sätt föröka sig. Sara Snogerup Linse hoppas att resultaten från studien kan bidra till att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.
– För att kunna begränsa alzheimer måste vi hitta metoder för att minska bildningen av oligomererna. Våra resultat underlättar den jakten, säger hon.
Läs studien
Relaterat
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos
För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras…
Fler nyheter
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…
