Äldre personer sticker ut i statistiken för avlidna vid bränder i bostaden. Nu finansierar Brandskyddsföreningens insamlingsstiftelse Brandforsk ett projekt vid Luleå tekniska universitet, där man ska se hur hemtjänstens personal tycker sig kunna stödja ökad brandsäkerhet.
– Det dör ungefär 100 per år i bränder. En stor del av dem är äldre personer, säger Michael Försth, professor i byggkonstruktion och specialist på brandsäkerhet.
Tillsammans med Päivi Juuso, Carina Nilsson, Alexandra Byström och Petter Hansson ska han genomföra en undersökning av hur kommunernas arbete med brandsäkerhet ser ut, samt intervjua personal ute i verksamheterna. Forskarna kommer både från omvårdnadsfältet och från byggkonstruktion vid universitetet.
– Vi ska undersöka hur personal inom hemtjänsten, både kommunal och privat, ser på möjligheterna att bidra till en bättre brandsäkerhet för äldre som bor kvar hemma, säger Carina Nilsson, som är lektor i omvårdnad.
Projektrapporten ska kunna komma till användning i hemtjänstens arbete i framtiden. Men man vill också bedöma om hemtjänstorganisationerna alls är lämpade för brandskyddsarbete.
– Sedan kan vi gå vidare i så fall och undersöka hur vi når det bästa sättet att arbeta med de här frågorna för att färre äldre ska dö i bränder, säger Michael Försth.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
