Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.
Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom
Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.
Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.
Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.
Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.
Läs artikeln
Relaterat
Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos
För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.
Långa tupplurar kan leda till sämre kognition
Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.
Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
Fler nyheter
Nytt projekt ska förbättra återhämtning efter stroke
I ett internationellt samarbete ska forskare från bland annat Högskolan Dalarna öka kunskapen om att förbättra återhämtningen och livskvaliteten för äldre som drabbats av en stroke. Ett stort fokus är att stärka äldres möjligheter till att vårda sig själva i…
Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet
En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att tandhygienister är något bättre på att upptäcka och förebygga muntorrhet i jämförelse med tandläkarna.
Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende
Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.
