Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom

Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.

Allt mer forskning visar att livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av demenssjukdom. Resultatet från en studie utförd vid Karolinska institutet pekar nu mot att hög vilopuls har ett samband med kognitiv nedsättning.

Forskarna följde mer än 2 000 personer över 60 år i upp till tolv år. Deltagare med en vilopuls på mer än 80 slag per minut hade i medeltal 55 procent högre risk att drabbas av en demenssjukdom jämfört med personer som låg mellan 60 och 69 slag per minut.

Det kan finnas orsaker till detta samband, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stela pulsådror, eller störningar i det autonoma nervsystemet, enligt forskarna. Att koppla vilopuls till hög risk för kognitiv sjukdom har en stor fördel – det är nämligen enkelt att mäta.

– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser så kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Forskningen om vilopuls är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, som drivs av Karolinska institutet, Stockholms universitet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Läs artikeln

Y Imahori, DL Vetrano, X Xia, G Grande, P Ljungman, L Fratiglioni och C Qiu (2021). Association of resting heart rate with cognitive decline and dementia in older adults: a population-based cohort study. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Viktig rapport om världens demenssjuklighet

Den ökande andelen personer med demenssjukdom leder till stora samhälleliga utmaningar. Nya siffror från Världshälso­organisationen WHO visar skillnader mellan länder och betonar vad som krävs för ett mer hållbart samhälle för alla.

Så kan vi själva påverka vår hjärnhälsa

En allt längre medellivslängd ger upphov till fler kroniska sjukdomar, inklusive de som innebär kognitiv försämring. Hur kan vi då förebygga alzheimer och andra demenssjukdomar? En sammanfattande bild är att kombinerade livsstilsförändringar verkar vara den bästa vägen framåt.

Sov gott och vakna riktigt gammal

Att sova är oumbärligt för oss människor, men när vi åldras blir sömnen ofta sämre. Forskning tyder ändå på att den är viktig ända in på ålderns höst – inte minst har sömn betydelse för hjärnans åldrande.

Fler nyheter

Nordiskt projekt kartlägger ensamhet

Hur påverkar social isolering det psykiska och fysiska måendet under coronapandemin? Och vilka interventioner har de nordiska länderna infört för att motverka ensamheten? Det ska ett projekt från Nordens välfärdcenter undersöka.

Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har investeringar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om vad arbetssättet innebär.

Åldrande ur ett socialt förändringsperspektiv

Ett nytt masterprogram på Linköpings universitet sätter möjligheter och utmaningar kring en allt äldre befolknings välbefinnande i centrum.