Arbets- och miljömedicin i Örebro (2021). Temperaturmätning och upplevelse av inomhusklimatet vid fyra vård- och omsorgboenden samt seniorboende i Örebro kommun sommaren 2020.

Hög innetemperatur ger sämre hälsa
– Vi behöver tänka till när vi bygger nya bostäder, säger Carin Pettersson vid Arbets- och miljömedicin.
Sommaren 2020 inträffade några ovanligt varma dagar. Värmen gjorde det svårt att hålla en behaglig temperatur i undersökta boenden för äldre, vilket ledde till ökad trötthet, uttorkning, nedsatt allmäntillstånd och sämre sömn. Det visar en ny rapport från Arbets- och miljömedicin som har mätt inomhustemperaturen på fyra vård- och omsorgsboenden i Örebro.
Arbets- och miljömedicin i Örebro är ett samarbete mellan regionerna i Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro med en forskningsklinik vid Universitetssjukhuset Örebro.
Enligt Carin Pettersson, kemiingejör och en av rapportens författare, ökar risken för hälsoproblem tydligt om inomhustemperaturen är 26 grader eller mer under tre dagar i följd.
– Vi ser att det har varit för varmt i flera rum i rapporten. En lägenhet hade till exempel en genomsnittstemperatur över 30 grader under fyra dagar. Det är oroande eftersom äldre är en grupp som påverkas mycket av höga temperaturer, säger hon i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att personalen besväras av värmen.
– De upplevde ofta att de var trötta, hade tunghetskänsla i huvudet och huvudvärk. Vi såg även att medarbetarna gjorde vad de kunde för att få ner temperaturerna, men att solskydd och fläktar helt enkelt inte räckte till.
Själva värmeböljan varade i ungefär en vecka, men innetemperaturen fortsatte vara hög även efter att temperaturen utomhus sjunkit. Och enligt prognoser kommer vi få fler värmeböljor i framtiden.
– Det verkar som att vi är dåligt förberedda på sådana förändringar och vi skulle behöva tänka till redan nu, inte minst när vi bygger nytt. Flera av de boenden som vi undersökt var relativt nybyggda och hade ändå höga inomhustemperaturer, säger Carin Pettersson.
Relaterat

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen
SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi
Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Vem hjälper en gammal utan familj?
Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…
Fler nyheter
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser
För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård
Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…