Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Med en åldrande befolkning ökar förekomsten av så kallade kardiometabola sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Ungefär en tredjedel av äldre personer drabbas av flera av dessa tillstånd samtidigt, det som kallas för multisjuklighet, något som kan leda till ökad dödlighet. Just dessa tillstånd är välkända riskfaktorer för demens. 

Nu visar en studie från Karolinska institutet att denna typ av multisjuklighet är kopplat till en mer än dubblerad risk för vaskulär demens och 50 procent högre risk för alzheimer. Ett annat resultat var att risken att utveckla demens var högre om man blivit diagnostiserad med kardiometabola sjukdomar i medelåldern, jämfört med om sjukdomarna utvecklades senare i livet. 

Enligt försteförfattare Abigail Dove vid Karolinska institutet kan en förklaring vara att en sjukdom som utvecklats tidigare i livet kan vara av en mer aggressiv form. 

– Dessa fynd understryker behovet av särskild övervakning av individer med kardiometabola sjukdomar för att minska deras risk att utveckla demens i högre ålder, säger hon i ett pressmeddelande. 

Tillsammans med kollegor har Abigail Dove analyserat data från tvillingpar över 60 års ålder som ingått i Svenska tvillingregistret mellan 1998 och 2002. Totalt rörde det sig om 17 000 individer som kategoriserades utifrån om de hade en eller flera kardiometabola sjukdomar eller inga alls. Forskarna följde deltagarna, som i början var helt kognitivt friska, i 18 år.

Ungefär 400 tvillingpar i studien visade sig vara felmatchade, det vill säga att tvillingar i ett par skiljde sig från varandra när det gäller förekomst av kardiometabola sjukdomar och den eventuella utvecklingen av demenssjukdom. 

Bland felmatchade tvåäggstvillingar, som delar hälften av sina gener, var det mer sannolikt att tvillingen med kardiometabol sjukdom och utvecklade demens. För enäggstvillingar var resultaten motsatsen. 

– Det tyder på att det kan vara genetiska faktorer som bidrar till både multisjuklighet och demens, säger Abigail Dove.

Fakta
Riskökningen

För varje kardiometabol sjukdom en individ hade ökade risken för alla typer av demens med 42 procent. När den ökade risken bryts ner i specifika demenstyper var siffran för alzheimer 26 procent och 64 procent för vaskulär demens.

Läs studien i sin helhet

Abigail Dove, Jie Guo, Anna Marseglia, Johan Fastbom, Davide Liborio, Laura Fratiglioni et al. (2022). Cardiometabolic multimorbidity and incident dementia: the Swedish twin registry. Publicerad i European heart journal.

Relaterat

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos

För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.

Fler nyheter

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning i kombination ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.