För varje kardiometabol sjukdom en individ hade ökade risken för alla typer av demens med 42 procent. När den ökade risken bryts ner i specifika demenstyper var siffran för alzheimer 26 procent och 64 procent för vaskulär demens.
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
Med en åldrande befolkning ökar förekomsten av så kallade kardiometabola sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Ungefär en tredjedel av äldre personer drabbas av flera av dessa tillstånd samtidigt, det som kallas för multisjuklighet, något som kan leda till ökad dödlighet. Just dessa tillstånd är välkända riskfaktorer för demens.
Nu visar en studie från Karolinska institutet att denna typ av multisjuklighet är kopplat till en mer än dubblerad risk för vaskulär demens och 50 procent högre risk för alzheimer. Ett annat resultat var att risken att utveckla demens var högre om man blivit diagnostiserad med kardiometabola sjukdomar i medelåldern, jämfört med om sjukdomarna utvecklades senare i livet.
Enligt försteförfattare Abigail Dove vid Karolinska institutet kan en förklaring vara att en sjukdom som utvecklats tidigare i livet kan vara av en mer aggressiv form.
– Dessa fynd understryker behovet av särskild övervakning av individer med kardiometabola sjukdomar för att minska deras risk att utveckla demens i högre ålder, säger hon i ett pressmeddelande.
Tillsammans med kollegor har Abigail Dove analyserat data från tvillingpar över 60 års ålder som ingått i Svenska tvillingregistret mellan 1998 och 2002. Totalt rörde det sig om 17 000 individer som kategoriserades utifrån om de hade en eller flera kardiometabola sjukdomar eller inga alls. Forskarna följde deltagarna, som i början var helt kognitivt friska, i 18 år.
Ungefär 400 tvillingpar i studien visade sig vara felmatchade, det vill säga att tvillingar i ett par skiljde sig från varandra när det gäller förekomst av kardiometabola sjukdomar och den eventuella utvecklingen av demenssjukdom.
Bland felmatchade tvåäggstvillingar, som delar hälften av sina gener, var det mer sannolikt att tvillingen med kardiometabol sjukdom och utvecklade demens. För enäggstvillingar var resultaten motsatsen.
– Det tyder på att det kan vara genetiska faktorer som bidrar till både multisjuklighet och demens, säger Abigail Dove.
Fakta
Riskökningen
Läs studien i sin helhet
Abigail Dove, Jie Guo, Anna Marseglia, Johan Fastbom, Davide Liborio, Laura Fratiglioni et al. (2022). Cardiometabolic multimorbidity and incident dementia: the Swedish twin registry. Publicerad i European heart journal.
Relaterat
Bästa träningsformen för den kognitiva funktionen
Ett samarbete mellan Jönköping university och Region Jönköpings län har sammanställt forskningen om påverkan av fysisk träning på kognitiv funktion. Yoga tycks ha bättre effekt än både styrketräning och kondition.
24 miljoner till FINGER-studien
När Forte delade ut sina programanslag för folkhälsa blev FINGER-studiens demensförebyggande arbete en stor vinnare.
Fallolyckor vanlig dödsorsak bland demenssjuka
En registerstudie från Karolinska institutet om dödsfall bland personer med demens, visar att självmord är vanligare bland personer under 65 år, och att olyckor och fall är vanligare över 75.
Fler nyheter
Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det
Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.
Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet
I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom…
Avhandling undersöker varför vård uteblir
Antalet äldre personer ökar i Sverige, vilket också innebär att vårdbehovet gör det. I sin avhandling undersöker Ingrid Andersson vilken vård som inte blir utförd inom kommunal vård och omsorg.
