Foto: Unsplash

Kampradmiljoner till äldreforskning

Totalt 164 miljoner kronor ska Familjen Kamprads stiftelse dela ut till forskning som ska förbättra äldres livskvalitet. Projekten undersöker bland annat internetbaserat stöd, samtal vid allvarlig sjukdom och om körsång kan gynna hälsan hos äldre.

Ett tjugotal nationella äldreforskningsprojekt ska få ta del av ett mångmiljonbelopp, 164 miljoner kronor, från Familjen Kamprads stiftelse.

20 miljoner kronor går till forskare vid Linköpings universitet, där Anna Strömberg vid institutionen för hälsa, medicin och vård ska få det största anslaget på sju miljoner kronor. Hon genomför studier om hur internetbaserat stöd ska hjälpa anhöriga som vårdar en person med hjärtsvikt.

– Det är fantastiskt att få detta stöd. Om studiens resultat visar på positiva effekter kommer en implementering av stödprogrammet kunna göras mycket snabbt efter projektets avslut, säger Anna Strömberg i ett pressmeddelande.

Vid Linnéuniversitetet får tre forskare dela på totalt 19 miljoner. Anna Sandgren, verksamhetsledare för Palliativt centrum, tilldelas åtta miljoner till projektet Kronobergsmodellen – Samtal vid allvarlig sjukdom, en samtalsmodell för att ta reda på patienters och närståendes önskemål och prioriteringar.

Ett annat projekt vid Linné universitetet ska undersöka körsångens betydelse för ett hälsosamt åldrande. Projektet ska utforska hur kognition och hälsa påverkas hos äldre av att delta i körsång under tio månader.

– Kulturella aktiviteter, speciellt musikaliska, är intressanta i detta sammanhang eftersom de ger positiva effekter i ett format som är kostnadseffektivt, tillgängligt och uppskattat av många, säger László Harmat, projektledare och docent vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.

Här är listan på forskningsprojekt som beviljats medel:

  • Anna Strömberg, Linköpings universitet. Anhörigstöd via 1177 vårdguiden till anhöriga som stödjer en person med hjärtsvikt (internetbaserat).
  • Maria Schelin, Lunds universitet. Att våga vara skör, sjuk och äldre – vårdens kompetens och empatiska bemötande ger ökad livskvalitet.
  • Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers tekniska högskola. Automatisk detektering, effektiv larmkedja och digitaliserad informationsdelning för en bättre fallskadeprocess, Autumn leaves.
  • Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna. Causes and actions of late-life loneliness (CALL).
  • Harmat László, Linnéuniversitetet. Choir singing and healthy aging: Efficacy and underlying neural mechanisms.
  • Charlotta Mellander, Internationella handelshögskolan vid Jönköping university. COVID-19 effects on life-quality of Sweden’s elderly and the importance of the place of residence.
  • Ingmar Skoog, Göteborgs universitet. Det nya åldrandet – vad händer när 50-talisterna blir 70?
  • Naoko Perkiö Kato, Linköpings universitet. Development of a home-based self-care support programme for elderly patients with heart failure.
  • Johannes Hagen, Internationella handelshögskolan vid Jönköping university. Digitalization of pension claiming in Sweden.
  • Ulf-Göran Gerdtham, Lunds universitet. Drugs for better or worse? Equity, effectiveness, and cost-effectiveness of an intervention in inappropriate prescribing in the elderly.
  • Breiffni Leavy, Karolinska institutet. E-health to support motor-cognitive training in everyday life for Parkinson’s disease.
  • Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde. En utbildningsintervention med simulering i äldredräkt för ökad insikt och förståelse om åldersrelaterade hälsoproblem.
  • Fawzi Kadi, Örebro universitet. Evidence-based promotion of healthy dietary and physical activity habits in aging populations with culturally diverse backgrounds.
  • Trijntje Jaarsma, Linköpings universitet. Exergaming to increase physical activity and quality of life in elderly patients with chronic heart disease.
  • Joakim Alfredsson, Region Östergötland. Förbättrad behandling och livskvalitet för äldre med hjärtsjukdom- med skörhet som ett mått på biologisk ålder.
  • Rut Öien, Landstinget Blekinge. Förbättrad livskvalitet hos patienter med svårläkta sår med hjälp av ett digitalt dialog- och kunskapsstöd.
  • Anna Olaison, Linköpings universitet. Förbättrade samtal i äldreomsorgen: implementering av en forskningsbaserad metod för utredande samtal med äldre par.
  • Helen Setterud, Region Östergötland. Förebyggande av blindhet hos äldre – nytt arbetssätt för ökad tillgänglighet till vård.
  • Anna Nordström, Västerbottens läns landsting. Health promotion and disease prevention in the elderly.
  • Inger Wårdh, Karolinska institutet. Home-based oral hygiene support for improved quality of life.
  • Matilda Orth, Institutet för näringlivsforskning. Hälso- och sjukvård för äldre: Den svenska apoteksmarknaden.
  • Linda Beckman, Karlstads universitet. Intervening for increased quality of life among older people in Sweden – Comparing different forms of physical activity.
  • Yvonne Freund-Levi, Region Örebro län. Kan användning av Uricap, en urindroppssamlare leda till bättre vård för kvinnor med urininkontinens?
  • Agneta Malmgren Fänge, Lunds universitet. Knowledge for sustainability in care in cognitive disorders – KnowDem.
  • Anna Sandgren, Linnéuniversitetet. Kronobergsmodellen – samtal vid allvarlig sjukdom. Ett strukturerat arbetssätt för att stödja ett gott liv för patienter och familjer som lever med allvarlig sjukdom.
  • Marie Sjölinder, RISE Research institutes of Sweden. Levande berättelser: metod inom vård och omsorg för att skapa förutsättningar för personcentrerad vård.
  • Nils-Krister Persson, Högskolan i Borås. Lisa – vardagens närvarande äldreteknologi.
  • Madeleine Selvander, Lunds universitet. Läkande ljus – för bättre sömn och välmående.
  • Carl-Johan Boraxbekk, Umeå universitet. Optimizing and implementing physical exercise for older individuals, a HIT?
  • Johanna Simmons, Region Östergötland. Reagera – Demens. Att upptäcka och motverka övergrepp mot äldre personer med demenssjukdom.
  • Marie Öberg, Region Östergötland. Rehabiliteringsstöd för personer med nedsatt hörsel-hörselstöd med individuell aktiv kommunikation (internetbaserat).
  • Catharina Nord, Blekinge tekniska högskola. Spatial strategies in times of corona in residential care. The staff perspective and older people’s everyday quality of life.
  • Klas Hjort, Lunds universitet. Säkra och tillgängliga leveranser för äldre.
  • Lena von Koch, Karolinska institutet. Teach back to enhance self-management of prescribed medication a feasibility study.
  • Jesper Andreasson, Linnéuniversitetet. The Achilles’ heel of men: Prostate cancer and men’s physical and mental health in old age.
  • Sandra Wall-Reinius, Mittuniversitetet. Tillgängliga naturmiljöer för att främja aktivt och hälsosamt åldrande.
  • Steven Schmidt, Lunds universitet. Transdisciplinary research to optimize healthy ageing in and out of the home.
  • Sara Modig, Lunds universitet. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar för patienter i ordinärt boende – utvärdering av utfall och kartläggning av ny målgrupp.
  • Urban Ekman, Karolinska institutet. Utveckling och utvärdering av ny förebyggande kognitiv rehabilitering och psykologisk behandling av kognitiv svikt.
  • Helle Wijk, Göteborgs universitet. Vilka hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö bör prioriteras för äldre personer på särskilt boende – från kartläggningar till arbetsmetod för design och planering.
  • Christofer Åström, Umeå universitet. Värmeböljor och individuella riskbedömningar för att främja hälsa och välbefinnande.
  • Sofi Fristedt, Lunds universitet. Welfare@home – Challenges with welfare technology for older social service recipients and their home care service staff.
  • Maria Wolmesjö, Högskolan i Borås. Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande – för effektivare efterforskningsinsatser före-under-efter ett försvinnande.
  • Åsa Lindholm Dahlstrand, Stiftelsen IMIT. Svensk nod i nordisk forskarskola i innovation och entreprenörskap.
Fakta
FAMILJEN KAMPRADS STIFTELSE

Familjen Kamprads stiftelse stödjer projekt av hög vetenskaplig kvalitet vars resultat kommer ”de många människorna till del”.

I år beslutades att medel ska gå till svensk äldreforskning inom bland annat läkemedel, minskad ensamhet, pension, rehabilitering, sömn, tillgänglighet i hemmet, träning, välfärdsteknik, anhörigstöd, stroke, hjärtsjukdom och demens.

Mer information om forskningsprojekten hittar ni här.

Relaterat

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Äldre kvinnor står och sjunger

Körsång för välmåendet

Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…