Känslomässig skillnad i svensk och norsk äldreomsorg

En norsk-svensk studie har jämfört hur omsorgspersonal vid hembesök bemöter äldre personers känslor i de båda länderna. Och de upptäckte tydliga skillnader.

Under coronaåret har intresset ökat för att jämföra svensk och norsk äldreomsorg, främst eftersom dödstalen i covid-19 har visat så olikartade mönster. Men det finns även andra skäl att göra jämförelser, exempelvis att vi har ett utbyte av personal mellan länderna.

I studien Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden har forskare från Sverige, Norge och Nederländerna jämfört hur omsorgspersonal i hemmet gav respons när brukarna uttryckte oro. Studien bygger på observationer vid 383 inspelade hembesök.

Resultaten visar att svensk omsorgspersonal fångar upp och bemöter brukarens oro i 75 procent av fallen, medan samma siffra för den norska omsorgspersonalen var 60 procent. Det fanns också tydliga skillnader i hur man gav sin respons.

Artikelförfattarna konstaterar att det finns kulturella skillnader i hur de äldre uttrycker att mår dåligt och att bemötandet från personalen kan ha formats efter det. De skriver också att till exempel omsorgsutbildningarna kan skilja sig åt.

Läs artikeln

Vibeke Sundling, Linda Hafskjold, Jakob Håkansson Eklund, Inger K Holmström, Jessica Höglander, Annelie J Sundler, Sandra van Dulmen och Hilde Eide (2020). Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden. Patient education and counseling.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört 17 internationella studier av äldreboenden i privat och offentlig sektors regi.

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt den äldre som är i behov av stöd kan fungera.

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.