Känslomässig skillnad i svensk och norsk äldreomsorg

En norsk-svensk studie har jämfört hur omsorgspersonal vid hembesök bemöter äldre personers känslor i de båda länderna. Och de upptäckte tydliga skillnader.

Under coronaåret har intresset ökat för att jämföra svensk och norsk äldreomsorg, främst eftersom dödstalen i covid-19 har visat så olikartade mönster. Men det finns även andra skäl att göra jämförelser, exempelvis att vi har ett utbyte av personal mellan länderna.

I studien Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden har forskare från Sverige, Norge och Nederländerna jämfört hur omsorgspersonal i hemmet gav respons när brukarna uttryckte oro. Studien bygger på observationer vid 383 inspelade hembesök.

Resultaten visar att svensk omsorgspersonal fångar upp och bemöter brukarens oro i 75 procent av fallen, medan samma siffra för den norska omsorgspersonalen var 60 procent. Det fanns också tydliga skillnader i hur man gav sin respons.

Artikelförfattarna konstaterar att det finns kulturella skillnader i hur de äldre uttrycker att mår dåligt och att bemötandet från personalen kan ha formats efter det. De skriver också att till exempel omsorgsutbildningarna kan skilja sig åt.

Läs artikeln

Vibeke Sundling, Linda Hafskjold, Jakob Håkansson Eklund, Inger K Holmström, Jessica Höglander, Annelie J Sundler, Sandra van Dulmen och Hilde Eide (2020). Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden. Patient education and counseling.

Relaterat

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Projektet Well care – Ökad samverkan mellan anhöriga och vård-…

Well Care är ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka den psykiska hälsan och möjlighet till återhämtning för anhöriga och vård- och omsorgspersonal. Projektet har beviljats drygt 71 miljoner kronor från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa och koordineras…

Fler nyheter

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.