Känslomässig skillnad i svensk och norsk äldreomsorg

En norsk-svensk studie har jämfört hur omsorgspersonal vid hembesök bemöter äldre personers känslor i de båda länderna. Och de upptäckte tydliga skillnader.

Under coronaåret har intresset ökat för att jämföra svensk och norsk äldreomsorg, främst eftersom dödstalen i covid-19 har visat så olikartade mönster. Men det finns även andra skäl att göra jämförelser, exempelvis att vi har ett utbyte av personal mellan länderna.

I studien Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden har forskare från Sverige, Norge och Nederländerna jämfört hur omsorgspersonal i hemmet gav respons när brukarna uttryckte oro. Studien bygger på observationer vid 383 inspelade hembesök.

Resultaten visar att svensk omsorgspersonal fångar upp och bemöter brukarens oro i 75 procent av fallen, medan samma siffra för den norska omsorgspersonalen var 60 procent. Det fanns också tydliga skillnader i hur man gav sin respons.

Artikelförfattarna konstaterar att det finns kulturella skillnader i hur de äldre uttrycker att mår dåligt och att bemötandet från personalen kan ha formats efter det. De skriver också att till exempel omsorgsutbildningarna kan skilja sig åt.

Läs artikeln

Vibeke Sundling, Linda Hafskjold, Jakob Håkansson Eklund, Inger K Holmström, Jessica Höglander, Annelie J Sundler, Sandra van Dulmen och Hilde Eide (2020). Emotional communication in home care: A comparison between Norway and Sweden. Patient education and counseling.

Relaterat

Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Fler nyheter

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.