Yongxiang Wang, Xiaolei Han, Xianda Zhang, Zhonglin Zhang, Lin Cong, Shi Tang (2022). Health status and risk profiles for brain aging of rural-dwelling older adults: Data from the interdisciplinary baseline assessments in MIND-China. Alzheimer’s and dementia: Translational research and clinical interventions.
KI-forskare bygger databas i Kina
Idéerna från den finska FINGER-studien, som undersöker förebyggande insatser mot kognitiv svikt, sprids över världen. Ett av de första internationella initiativen, MIND-China, sattes igång 2018 i Yanggu, i västra Shandongprovinsen, i Kina. Där anpassar man interventionerna till kinesiska traditioner och inriktar sig särskilt på äldre personer på landsbygden. Nästan 6 000 personer har genomgått undersökningar av livsstil, hälsa och kognitiv funktion innan interventionerna startar. Dessa data samlas i en databas som alltså byggs upp i samarbete med forskare från Karolinska institutet.
– Databasen är oerhört viktig och värdefull för att kunna utforska en rad vetenskapliga frågor relaterade till åldrande och hälsa, i synnerhet hjärnans åldrande och relaterade sjukdomar såsom demens, säger Chengxuan Qiu, senior forskare vid Aging research center, ARC, på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.
I en vetenskaplig artikel publicerar man nu en beskrivning av databasen tillsammans med data från den första undersökningen av deltagarna. Medelåldern bland deltagarna var nära 71 år, 57 procent var kvinnor, 41 procent var analfabeter och 88 procent var jordbrukare. Bland vanliga kroniska sjukdomar fanns högt blodtryck (67 procent), dyslipidemi (23 procent), hjärtsjukdom (24 procent), diabetes (14 procent) och demens (5,4 procent).
Forskningsprojekt i mer än 40 länder har anslutit sig till World-wide FINGERS network, som provar förebyggande insatser mot kognitiv svikt, baserat på den finska FINGER-studien, men anpassat till de lokala förutsättningarna
https://wwfingers.com/
Relaterat
Byta livsstil bäst recept mot demens
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Så ser livet ut för yngre med demens
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.