Shuqi Wang, Liyao Xu, Wenzhe Yang, Jiao Wang, Abigail Dove, Xiuying Qi och Weili Xu (2024). Association of cardiorespiratory fitness with dementia risk across different levels of genetic predisposition: A large community-based longitudinal study. Publicerad i British journal of sports medicine.
Foto: Mostphotos
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Den så kallade kardiorespiratoriska konditionen är kroppens förmåga att leverera syre till musklerna, något som försämras med åldern. Konditionen minskar med cirka tre till sex procent per årtionde i 20- och 30-årsåldern, och ökar till 20 procent vid 70-årsåldern.
En ny studie från Karolinska institutet undersöker relationen mellan kondition och demens. Resultaten visar att bra kondition är kopplat till bättre kognitiv funktion och lägre demensrisk.
– Dessutom skulle hög kondition kunna dämpa effekten av den genetiska risken för demens med upp till 35 procent. Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet, säger Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet och en av de ansvariga forskarna till studien, i ett pressmeddelande.
Hon har, tillsammans med sina kollegor, analyserat data från 61 000 personer 39–70 år utan demens. Dessa personer har gjort olika tester för att mäta konditionen, den kognitiva förmågan och den genetiska demensrisken.
Men forskarna vill poängtera att det inte går att fastställa orsak och verkan utifrån den här studien.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
