- Projekt: SOVA – Sömnfrämjande intervention för personer som lever med demens och deras anhörigvårdare
- Pågår: 2026–2029
- Projektledare: Sophie Gaber, Uppsala universitet
- Finansiering: 5 500 000 SEK från Familjen Kamprads stiftelse
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
Runt var tredje person med demens lider av sömnstörningar. Det drabbar inte bara individen själv utan ofta även anhöriga. Sedan några år finns ett behandlingsprogram utvecklat i Storbritannien, Dreams start (se fakta), som visat sig effektivt för att hjälpa personer med demens som bor hemma, samt deras anhörigvårdare, att sova bättre. Nu ska forskare vid bland annat Uppsala universitet anpassa behandlingen till svenska förhållanden och testa den i Sverige.

Sophie Gaber, Uppsala universitet, är projektledare för den svenska studien. Foto Robert Meriruoho
– Sömnstörningar är en av de vanligaste orsakerna till att personer som lever med demens inte kan bo kvar hemma utan behöver flytta till ett vårdboende. Dreams start har visat positiva resultat på sömnkvalitet och är även kostnadseffektiv. Vi vill därför tillgängliggöra den i Sverige, säger Sophie Gaber, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, som leder projektet.
Vad är det för typ av behandling?
– Det är en så kallad komplex psykosocial intervention med sex möten med utbildning och stöd om bland annat rutiner, ljusexponering, fysisk aktivitet, avslappning. Under mötena, som kan vara fysiska eller online, går man igenom dessa frågor och får hjälp att grundlägga bra sömnvanor, det som ibland kallas god sömnhygien. Det är alltså ingen läkemedelsbehandling.
Hur kommer det sig att behandlingen vänder sig till både patient och anhörigvårdare?
– Deras välbefinnande hänger tätt ihop, dålig sömn för den ena påverkar även den andra. Vi vet från tidigare forskning att vi behöver ta hänsyn till sammanhang och omgivning och inte enbart rikta oss till individen.
Det svenska forskningsprojektet bedrivs i samarbete med en rad intressenter inklusive personer med demens, anhöriga, aktörer inom vård och omsorg samt ideella organisationer som Alzheimerfonden och Demensförbundet. Det består av två delar: först ska en svensk version av behandlingen tas fram, sedan kommer den att testas på en första, mindre grupp med personer med demens och deras anhöriga.
Studie: DREAMS START (Dementia RElAted Manual for Sleep; STrAtegies for RelaTives) Intervention.
Pågick: 2021–2023. Publicerad 2024.
Studiedesign: Randomiserad kontrollerad multicenterstudie i Storbritannien. 377 par, bestående av en person med demens och en anhörigvårdare, lottades till intervention eller kontrollgrupp.
Resultat: Efter avslutad behandling bedömdes gruppernas sömnsvårigheter enligt indexet SDI, Sleep Disorders Inventory, där lägre poäng betyder mindre sömnproblem. Deltagare i interventionen fick i genomsnitt 15 poäng jämfört med 20 för kontrollgruppen. Uppföljning visar att de positiva resultaten kvarstår efter två år.
Läs studien: P Rapaport, S Amador,∙ M O Adeleke, J A Barber, S Banerjee, G Charlesworth, m fl. (2024) Clinical effectiveness of DREAMS START (Dementia Related Manual for Sleep; Strategies for Relatives) versus usual care for people with dementia and their carers: a single-masked, phase 3, parallel-arm, superiority randomised controlled trial. The Lancet.
Relaterat
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…