- Projekt: SOVA – Sömnfrämjande intervention för personer som lever med demens och deras anhörigvårdare
- Pågår: 2026–2029
- Projektledare: Sophie Gaber, Uppsala universitet
- Finansiering: 5 500 000 SEK från Familjen Kamprads stiftelse
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
Runt var tredje person med demens lider av sömnstörningar. Det drabbar inte bara individen själv utan ofta även anhöriga. Sedan några år finns ett behandlingsprogram utvecklat i Storbritannien, Dreams start (se fakta), som visat sig effektivt för att hjälpa personer med demens som bor hemma, samt deras anhörigvårdare, att sova bättre. Nu ska forskare vid bland annat Uppsala universitet anpassa behandlingen till svenska förhållanden och testa den i Sverige.

Sophie Gaber, Uppsala universitet, är projektledare för den svenska studien. Foto Robert Meriruoho
– Sömnstörningar är en av de vanligaste orsakerna till att personer som lever med demens inte kan bo kvar hemma utan behöver flytta till ett vårdboende. Dreams start har visat positiva resultat på sömnkvalitet och är även kostnadseffektiv. Vi vill därför tillgängliggöra den i Sverige, säger Sophie Gaber, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, som leder projektet.
Vad är det för typ av behandling?
– Det är en så kallad komplex psykosocial intervention med sex möten med utbildning och stöd om bland annat rutiner, ljusexponering, fysisk aktivitet, avslappning. Under mötena, som kan vara fysiska eller online, går man igenom dessa frågor och får hjälp att grundlägga bra sömnvanor, det som ibland kallas god sömnhygien. Det är alltså ingen läkemedelsbehandling.
Hur kommer det sig att behandlingen vänder sig till både patient och anhörigvårdare?
– Deras välbefinnande hänger tätt ihop, dålig sömn för den ena påverkar även den andra. Vi vet från tidigare forskning att vi behöver ta hänsyn till sammanhang och omgivning och inte enbart rikta oss till individen.
Det svenska forskningsprojektet bedrivs i samarbete med en rad intressenter inklusive personer med demens, anhöriga, aktörer inom vård och omsorg samt ideella organisationer som Alzheimerfonden och Demensförbundet. Det består av två delar: först ska en svensk version av behandlingen tas fram, sedan kommer den att testas på en första, mindre grupp med personer med demens och deras anhöriga.
Studie: DREAMS START (Dementia RElAted Manual for Sleep; STrAtegies for RelaTives) Intervention.
Pågick: 2021–2023. Publicerad 2024.
Studiedesign: Randomiserad kontrollerad multicenterstudie i Storbritannien. 377 par, bestående av en person med demens och en anhörigvårdare, lottades till intervention eller kontrollgrupp.
Resultat: Efter avslutad behandling bedömdes gruppernas sömnsvårigheter enligt indexet SDI, Sleep Disorders Inventory, där lägre poäng betyder mindre sömnproblem. Deltagare i interventionen fick i genomsnitt 15 poäng jämfört med 20 för kontrollgruppen. Uppföljning visar att de positiva resultaten kvarstår efter två år.
Läs studien: P Rapaport, S Amador,∙ M O Adeleke, J A Barber, S Banerjee, G Charlesworth, m fl. (2024) Clinical effectiveness of DREAMS START (Dementia Related Manual for Sleep; Strategies for Relatives) versus usual care for people with dementia and their carers: a single-masked, phase 3, parallel-arm, superiority randomised controlled trial. The Lancet.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…