Anhöriga berörs i högsta grad när en partner har sömnsvårigheter. Foto: Mostphotos

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.

Runt var tredje person med demens lider av sömnstörningar. Det drabbar inte bara individen själv utan ofta även anhöriga. Sedan några år finns ett behandlingsprogram utvecklat i Storbritannien, Dreams start (se fakta), som visat sig effektivt för att hjälpa personer med demens som bor hemma, samt deras anhörigvårdare, att sova bättre. Nu ska forskare vid bland annat Uppsala universitet anpassa behandlingen till svenska förhållanden och testa den i Sverige.

Sophie Gaber, Uppsala universitet, är projektledare för den svenska studien. Foto Robert Meriruoho

– Sömnstörningar är en av de vanligaste orsakerna till att personer som lever med demens inte kan bo kvar hemma utan behöver flytta till ett vårdboende. Dreams start har visat positiva resultat på sömnkvalitet och är även kostnadseffektiv. Vi vill därför tillgängliggöra den i Sverige, säger Sophie Gaber, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, som leder projektet.

Vad är det för typ av behandling?

– Det är en så kallad komplex psykosocial intervention med sex möten med utbildning och stöd om bland annat rutiner, ljusexponering, fysisk aktivitet, avslappning. Under mötena, som kan vara fysiska eller online, går man igenom dessa frågor och får hjälp att grundlägga bra sömnvanor, det som ibland kallas god sömnhygien. Det är alltså ingen läkemedelsbehandling.

Hur kommer det sig att behandlingen vänder sig till både patient och anhörigvårdare?

– Deras välbefinnande hänger tätt ihop, dålig sömn för den ena påverkar även den andra. Vi vet från tidigare forskning att vi behöver ta hänsyn till sammanhang och omgivning och inte enbart rikta oss till individen.

Det svenska forskningsprojektet bedrivs i samarbete med en rad intressenter inklusive personer med demens, anhöriga, aktörer inom vård och omsorg samt ideella organisationer som Alzheimerfonden och Demensförbundet. Det består av två delar: först ska en svensk version av behandlingen tas fram, sedan kommer den att testas på en första, mindre grupp med personer med demens och deras anhöriga.

Fakta
Planerad svensk studie
  • Projekt: SOVA – Sömnfrämjande intervention för personer som lever med demens och deras anhörigvårdare
  • Pågår: 2026–2029
  • Projektledare: Sophie Gaber, Uppsala universitet
  • Finansiering: 5 500 000 SEK från Familjen Kamprads stiftelse
Fakta
Genomförd brittisk studie

Studie: DREAMS START (Dementia RElAted Manual for Sleep; STrAtegies for RelaTives) Intervention.

Pågick: 2021–2023. Publicerad 2024.

Studiedesign: Randomiserad kontrollerad multicenterstudie i Storbritannien. 377 par, bestående av en person med demens och en anhörigvårdare, lottades till intervention eller kontrollgrupp.

Resultat: Efter avslutad behandling bedömdes gruppernas sömnsvårigheter enligt indexet SDI, Sleep Disorders Inventory, där lägre poäng betyder mindre sömnproblem. Deltagare i interventionen fick i genomsnitt 15 poäng jämfört med 20 för kontrollgruppen. Uppföljning visar att de positiva resultaten kvarstår efter två år.

Läs studien: P Rapaport, S Amador,∙ M O Adeleke,  J A Barber, S Banerjee, G Charlesworth, m fl. (2024) Clinical effectiveness of DREAMS START (Dementia Related Manual for Sleep; Strategies for Relatives) versus usual care for people with dementia and their carers: a single-masked, phase 3, parallel-arm, superiority randomised controlled trial. The Lancet.

Relaterat

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Äldre kvinna lyfter handvikt

Ett lyft för hjärnhälsan

Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs…

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…

Äldredräkt ger studenter bättre förståelse

Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en…