- Projekt: SOVA – Sömnfrämjande intervention för personer som lever med demens och deras anhörigvårdare
- Pågår: 2026–2029
- Projektledare: Sophie Gaber, Uppsala universitet
- Finansiering: 5 500 000 SEK från Familjen Kamprads stiftelse
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
Runt var tredje person med demens lider av sömnstörningar. Det drabbar inte bara individen själv utan ofta även anhöriga. Sedan några år finns ett behandlingsprogram utvecklat i Storbritannien, Dreams start (se fakta), som visat sig effektivt för att hjälpa personer med demens som bor hemma, samt deras anhörigvårdare, att sova bättre. Nu ska forskare vid bland annat Uppsala universitet anpassa behandlingen till svenska förhållanden och testa den i Sverige.

Sophie Gaber, Uppsala universitet, är projektledare för den svenska studien. Foto Robert Meriruoho
– Sömnstörningar är en av de vanligaste orsakerna till att personer som lever med demens inte kan bo kvar hemma utan behöver flytta till ett vårdboende. Dreams start har visat positiva resultat på sömnkvalitet och är även kostnadseffektiv. Vi vill därför tillgängliggöra den i Sverige, säger Sophie Gaber, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, som leder projektet.
Vad är det för typ av behandling?
– Det är en så kallad komplex psykosocial intervention med sex möten med utbildning och stöd om bland annat rutiner, ljusexponering, fysisk aktivitet, avslappning. Under mötena, som kan vara fysiska eller online, går man igenom dessa frågor och får hjälp att grundlägga bra sömnvanor, det som ibland kallas god sömnhygien. Det är alltså ingen läkemedelsbehandling.
Hur kommer det sig att behandlingen vänder sig till både patient och anhörigvårdare?
– Deras välbefinnande hänger tätt ihop, dålig sömn för den ena påverkar även den andra. Vi vet från tidigare forskning att vi behöver ta hänsyn till sammanhang och omgivning och inte enbart rikta oss till individen.
Det svenska forskningsprojektet bedrivs i samarbete med en rad intressenter inklusive personer med demens, anhöriga, aktörer inom vård och omsorg samt ideella organisationer som Alzheimerfonden och Demensförbundet. Det består av två delar: först ska en svensk version av behandlingen tas fram, sedan kommer den att testas på en första, mindre grupp med personer med demens och deras anhöriga.
Studie: DREAMS START (Dementia RElAted Manual for Sleep; STrAtegies for RelaTives) Intervention.
Pågick: 2021–2023. Publicerad 2024.
Studiedesign: Randomiserad kontrollerad multicenterstudie i Storbritannien. 377 par, bestående av en person med demens och en anhörigvårdare, lottades till intervention eller kontrollgrupp.
Resultat: Efter avslutad behandling bedömdes gruppernas sömnsvårigheter enligt indexet SDI, Sleep Disorders Inventory, där lägre poäng betyder mindre sömnproblem. Deltagare i interventionen fick i genomsnitt 15 poäng jämfört med 20 för kontrollgruppen. Uppföljning visar att de positiva resultaten kvarstår efter två år.
Läs studien: P Rapaport, S Amador,∙ M O Adeleke, J A Barber, S Banerjee, G Charlesworth, m fl. (2024) Clinical effectiveness of DREAMS START (Dementia Related Manual for Sleep; Strategies for Relatives) versus usual care for people with dementia and their carers: a single-masked, phase 3, parallel-arm, superiority randomised controlled trial. The Lancet.
Relaterat
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Fler nyheter
Allt äldre befolkning i krympande kommuner
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…