Anna Giulia Guazzarini, Evangelos Galaris, Virginia Boccardi, Francesca Mancinetti, Carmelinda Ruggiero, J-Sebastian Muelboeck m fl (2026). Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: Clusters and their health determinants. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
1 234 personer, 65 år och äldre, som har besökt en minnesklinik i Perugia i Italien har ingått i en studie om kopplingen mellan neuropsykiatriska symptom och hälsan.
Med hjälp av maskininlärningsteknik identifierade forskare vid Karolinska institutet och Universitetet i Perugia fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: inga eller mycket få symptom, en kombination av depression, apati och ångest, en profil präglad av depression och ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar, agitation och irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men var mer uttalade hos dem med demens.
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symptom, en viktig dimension av hjärnhälsa, kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, en av studien författare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att studiens resultat kan ge viktiga ledtrådar om vilka som är i riskzonen att utveckla demenssjukdom.
– Vår studie visar också att vissa symptomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara tillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Studien identifierade också samband mellan de olika neuropsykiatriska symptomprofilerna och hälsofaktorer som går att påverka, inklusive högt LDL-kolestrol, lågt HDL-kolestrol, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia och försteförfattare till studien.
Nästa steg är att följa deltagarna över tid för att förstå hur de olika symptomprofilerna utvecklas kliniskt och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…