Anna Giulia Guazzarini, Evangelos Galaris, Virginia Boccardi, Francesca Mancinetti, Carmelinda Ruggiero, J-Sebastian Muelboeck m fl (2026). Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: Clusters and their health determinants. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
1 234 personer, 65 år och äldre, som har besökt en minnesklinik i Perugia i Italien har ingått i en studie om kopplingen mellan neuropsykiatriska symptom och hälsan.
Med hjälp av maskininlärningsteknik identifierade forskare vid Karolinska institutet och Universitetet i Perugia fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: inga eller mycket få symptom, en kombination av depression, apati och ångest, en profil präglad av depression och ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar, agitation och irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men var mer uttalade hos dem med demens.
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symptom, en viktig dimension av hjärnhälsa, kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, en av studien författare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att studiens resultat kan ge viktiga ledtrådar om vilka som är i riskzonen att utveckla demenssjukdom.
– Vår studie visar också att vissa symptomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara tillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Studien identifierade också samband mellan de olika neuropsykiatriska symptomprofilerna och hälsofaktorer som går att påverka, inklusive högt LDL-kolestrol, lågt HDL-kolestrol, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia och försteförfattare till studien.
Nästa steg är att följa deltagarna över tid för att förstå hur de olika symptomprofilerna utvecklas kliniskt och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Relaterat
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Närvarande om åldrandets vardag
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…
Fler nyheter
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…