Anna Giulia Guazzarini, Evangelos Galaris, Virginia Boccardi, Francesca Mancinetti, Carmelinda Ruggiero, J-Sebastian Muelboeck m fl (2026). Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: Clusters and their health determinants. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
1 234 personer, 65 år och äldre, som har besökt en minnesklinik i Perugia i Italien har ingått i en studie om kopplingen mellan neuropsykiatriska symptom och hälsan.
Med hjälp av maskininlärningsteknik identifierade forskare vid Karolinska institutet och Universitetet i Perugia fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: inga eller mycket få symptom, en kombination av depression, apati och ångest, en profil präglad av depression och ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar, agitation och irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men var mer uttalade hos dem med demens.
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symptom, en viktig dimension av hjärnhälsa, kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, en av studien författare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att studiens resultat kan ge viktiga ledtrådar om vilka som är i riskzonen att utveckla demenssjukdom.
– Vår studie visar också att vissa symptomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara tillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Studien identifierade också samband mellan de olika neuropsykiatriska symptomprofilerna och hälsofaktorer som går att påverka, inklusive högt LDL-kolestrol, lågt HDL-kolestrol, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia och försteförfattare till studien.
Nästa steg är att följa deltagarna över tid för att förstå hur de olika symptomprofilerna utvecklas kliniskt och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Relaterat
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…
Fler nyheter
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…