Anna Giulia Guazzarini, Evangelos Galaris, Virginia Boccardi, Francesca Mancinetti, Carmelinda Ruggiero, J-Sebastian Muelboeck m fl (2026). Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: Clusters and their health determinants. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
1 234 personer, 65 år och äldre, som har besökt en minnesklinik i Perugia i Italien har ingått i en studie om kopplingen mellan neuropsykiatriska symptom och hälsan.
Med hjälp av maskininlärningsteknik identifierade forskare vid Karolinska institutet och Universitetet i Perugia fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: inga eller mycket få symptom, en kombination av depression, apati och ångest, en profil präglad av depression och ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar, agitation och irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men var mer uttalade hos dem med demens.
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symptom, en viktig dimension av hjärnhälsa, kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, en av studien författare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att studiens resultat kan ge viktiga ledtrådar om vilka som är i riskzonen att utveckla demenssjukdom.
– Vår studie visar också att vissa symptomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara tillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Studien identifierade också samband mellan de olika neuropsykiatriska symptomprofilerna och hälsofaktorer som går att påverka, inklusive högt LDL-kolestrol, lågt HDL-kolestrol, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia och försteförfattare till studien.
Nästa steg är att följa deltagarna över tid för att förstå hur de olika symptomprofilerna utvecklas kliniskt och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Relaterat
Handfasta råd om pensionärslivet
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Fler nyheter
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…