Anna Giulia Guazzarini, Evangelos Galaris, Virginia Boccardi, Francesca Mancinetti, Carmelinda Ruggiero, J-Sebastian Muelboeck m fl (2026). Neuropsychiatric symptoms in preclinical and clinically manifest dementia: Clusters and their health determinants. Publicerad i Alzheimer’s and dementia.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
1 234 personer, 65 år och äldre, som har besökt en minnesklinik i Perugia i Italien har ingått i en studie om kopplingen mellan neuropsykiatriska symptom och hälsan.
Med hjälp av maskininlärningsteknik identifierade forskare vid Karolinska institutet och Universitetet i Perugia fyra tydliga neuropsykiatriska profiler: inga eller mycket få symptom, en kombination av depression, apati och ångest, en profil präglad av depression och ångest, samt ett mönster dominerat av vanföreställningar, agitation och irritabilitet.
Dessa mönster förekom både hos personer med och utan demens, men var mer uttalade hos dem med demens.
– Våra resultat visar att neuropsykiatriska symptom, en viktig dimension av hjärnhälsa, kan uppträda tidigt och inte bara är något som uppstår vid etablerad demens, säger Anna Marseglia, en av studien författare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hon hoppas att studiens resultat kan ge viktiga ledtrådar om vilka som är i riskzonen att utveckla demenssjukdom.
– Vår studie visar också att vissa symptomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara tillstånd, vilket lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd.
Studien identifierade också samband mellan de olika neuropsykiatriska symptomprofilerna och hälsofaktorer som går att påverka, inklusive högt LDL-kolestrol, lågt HDL-kolestrol, dåligt reglerat blodsocker, sköldkörtelrubbningar och undervikt. Dessa faktorer varierade mellan de olika neuropsykiatriska klustren.
– Eftersom flera av dessa tillstånd är behandlingsbara öppnar det för bättre uppföljning och stöd till äldre som uppvisar tidiga beteendeförändringar, säger Anna Giulia Guazzarini, gästdoktorand från Universitetet i Perugia och försteförfattare till studien.
Nästa steg är att följa deltagarna över tid för att förstå hur de olika symptomprofilerna utvecklas kliniskt och att i detalj undersöka vilken roll lipid- och glukosrubbningar, sköldkörtelrelaterade faktorer och undervikt spelar i denna utveckling.
Relaterat
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Fler nyheter
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…