Lokala förbättringsinitiativ när personal arbetade med forskare

Magdalena Elmersjö, forskare vid Södertörns högskola, har tillsammans med kollegor från lärosäten i Lund och Göteborg drivit forskningsprojektet Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg.

En del av projektet undersökte personalens förmåga att handla i enlighet med sina etiska värderingar trots svåra förutsättningar. I en del av projektet deltog omsorgspersonal, biståndshandläggare och chefer i forskningscirklar. Deltagarna kom från Helsingsborgs, Kalmars och Vänersborgs kommun och arbetet gav upphov till tre lokala förbättringsinitiativ.

I Vänersborg arbetade gruppen vidare med ett befintligt gym på ett särskilt boende. Gymmet hade startats genom undersköterskors engagemang och var ett uppskattat inslag i vardagen för äldre.

– I forskningscirkeln undersökte vi tillsammans hur detta goda exempel kunde spridas, kopplas till kommunens rehabiliteringsinsatser och anpassas till hemtjänsten, säger Magdalena Elmersjö i ett pressmeddelande.

I Helsingborg identifierade man ett strukturellt problem i hemtjänstens morgonschema: en saknad kvart mellan arbetsdagens början och det första planerade besöket. Detta orsakade daglig stress och brist på utrymme för rapportering, planering och samtal med kollegor.

Genom att analysera arbetspass i detalj kunde gruppen visa att schemat i praktiken var ohållbart, vilket bidrog till att ledningen ändrade arbetssättet och gav hemtjänsten en mer hållbar start på dagen.

I Kalmar valde gruppen att arbeta med användningen av parcyklar, som funnits i kommunen, men som inte användes fullt ut. Många i personalen kände sig osäkra på cyklarna eller visste inte var de fanns.

– Gruppen tog fram förslag för att stärka användningen: tydligare placering, utbildning, parcykelombud och möjligheten att skriva in cykling i biståndsbeslut för att synliggöra aktiviteten som ett möjligt inslag i omsorgen. Forskningscirklarna visade att moraliskt aktörskap kan stärkas när personal från olika yrkesgrupper får tid att reflektera, lyssna och samarbeta. Små, konkreta åtgärder kan skapa betydande förbättringar i både arbetsvardag och omsorgskvalitet.

Forskningen lyfter också behovet av forskningsbaserade modeller för yrkesreflektion, starkare samverkan mellan forskning och praktik, samt långsiktig kompetensutveckling.

– Äldreomsorgens utmaningar kräver hållbara strukturer där personalens kunskap tas tillvara, där reflektion ges utrymme och där tvärprofessionellt lärande stärker det kollektiva ansvar som krävs för att skapa en god omsorg, säger Magdalena Elmersjö.