Hela poddavsnittet kan du lyssna på via Soundcloud eller Spotify – eller direkt i spelaren nedanför. Förutom World wide fingers går vi djupare in på vad Finger-metoden konkret innehåller och varför det är svårt att tillämpa arbetet brett.
ÄiC-podden 4: Med sikte på global kognitiv hälsa
– Det är spännande att se om det finns kulturella skillnader, säger projektsamordnaren Krister Håkansson i det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden.
Fysisk aktivitet, ändrade matvanor, regelbundna besök hos läkare och psykologer, minnesövningar och sociala aktiviteter är de fem livsstilsförändringarna som genomförs i World wide fingers, WW-fingers. Projektet i sig har sitt ursprung i den finska studien från 2009 med ungefär samma namn: Finger – Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Deltagarna i Finger-projektet fick i två års tid hjälp med samma livsstilsförändringar som i World wide fingers. Men det som kommer att skilja projekten i de olika WW-fingersländerna åt är att metoden måste anpassa sig efter de olika länderna.
– Deltagarna kommer inte få samma typ av motion som i Finland eller Sverige, utan man får utgå från vilken fysisk aktivitet som finns där på plats. Samma sak gäller maten, säger Krister Håkansson som koordinerar WW-fingers i framför allt Sydamerika.
Men det kan också vara problematiskt att metoden är olika beroende på länderna. I bland annat Nederländerna och Frankrike har man gjort liknande interventionsstudier utan att få lika stor effekt som i Finland, något som kan bero på att intensiteten på till exempel den fysiska aktiviteten har varit lägre.
För Krister Håkansson är siktet också inställt på att göra Stockholm till världens huvudstad för kognitiv hälsa.
– Jag funderade på det där och tänkte att det lät väldigt stort. När jag pratade med folk så fanns det mycket entusiasm. Så vi får se var det här landar till slut, säger han.
Relaterat
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos
För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras…
Fler nyheter
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…