Hela poddavsnittet kan du lyssna på via Soundcloud eller Spotify – eller direkt i spelaren nedanför. Förutom World wide fingers går vi djupare in på vad Finger-metoden konkret innehåller och varför det är svårt att tillämpa arbetet brett.

ÄiC-podden 4: Med sikte på global kognitiv hälsa
– Det är spännande att se om det finns kulturella skillnader, säger projektsamordnaren Krister Håkansson i det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden.
Fysisk aktivitet, ändrade matvanor, regelbundna besök hos läkare och psykologer, minnesövningar och sociala aktiviteter är de fem livsstilsförändringarna som genomförs i World wide fingers, WW-fingers. Projektet i sig har sitt ursprung i den finska studien från 2009 med ungefär samma namn: Finger – Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Deltagarna i Finger-projektet fick i två års tid hjälp med samma livsstilsförändringar som i World wide fingers. Men det som kommer att skilja projekten i de olika WW-fingersländerna åt är att metoden måste anpassa sig efter de olika länderna.
– Deltagarna kommer inte få samma typ av motion som i Finland eller Sverige, utan man får utgå från vilken fysisk aktivitet som finns där på plats. Samma sak gäller maten, säger Krister Håkansson som koordinerar WW-fingers i framför allt Sydamerika.
Men det kan också vara problematiskt att metoden är olika beroende på länderna. I bland annat Nederländerna och Frankrike har man gjort liknande interventionsstudier utan att få lika stor effekt som i Finland, något som kan bero på att intensiteten på till exempel den fysiska aktiviteten har varit lägre.
För Krister Håkansson är siktet också inställt på att göra Stockholm till världens huvudstad för kognitiv hälsa.
– Jag funderade på det där och tänkte att det lät väldigt stort. När jag pratade med folk så fanns det mycket entusiasm. Så vi får se var det här landar till slut, säger han.
Relaterat

Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt
Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som…
Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens
Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om…
Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall
Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på…
Fler nyheter

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…