Hela poddavsnittet kan du lyssna på via Soundcloud eller Spotify – eller direkt i spelaren nedanför. Förutom World wide fingers går vi djupare in på vad Finger-metoden konkret innehåller och varför det är svårt att tillämpa arbetet brett.
ÄiC-podden 4: Med sikte på global kognitiv hälsa
– Det är spännande att se om det finns kulturella skillnader, säger projektsamordnaren Krister Håkansson i det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden.
Fysisk aktivitet, ändrade matvanor, regelbundna besök hos läkare och psykologer, minnesövningar och sociala aktiviteter är de fem livsstilsförändringarna som genomförs i World wide fingers, WW-fingers. Projektet i sig har sitt ursprung i den finska studien från 2009 med ungefär samma namn: Finger – Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
Deltagarna i Finger-projektet fick i två års tid hjälp med samma livsstilsförändringar som i World wide fingers. Men det som kommer att skilja projekten i de olika WW-fingersländerna åt är att metoden måste anpassa sig efter de olika länderna.
– Deltagarna kommer inte få samma typ av motion som i Finland eller Sverige, utan man får utgå från vilken fysisk aktivitet som finns där på plats. Samma sak gäller maten, säger Krister Håkansson som koordinerar WW-fingers i framför allt Sydamerika.
Men det kan också vara problematiskt att metoden är olika beroende på länderna. I bland annat Nederländerna och Frankrike har man gjort liknande interventionsstudier utan att få lika stor effekt som i Finland, något som kan bero på att intensiteten på till exempel den fysiska aktiviteten har varit lägre.
För Krister Håkansson är siktet också inställt på att göra Stockholm till världens huvudstad för kognitiv hälsa.
– Jag funderade på det där och tänkte att det lät väldigt stort. När jag pratade med folk så fanns det mycket entusiasm. Så vi får se var det här landar till slut, säger han.
Relaterat
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Fler nyheter
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…