Therese_Bielsten_foto_thor_balkhed
Therese Bielsten. Foto: Thor Balkhed

Medforskning gav verktyg för par där ena parten har demens

Oftast är forskning kring demens helt inriktad på sjukdomen. I Therése Bielstens färska avhandling sätts fokus på det friska och på relationen med en partner.

I den första delen av sitt avhandlingsarbete fokuserade Therése Bielsten, nybliven doktor vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, på den tidigare forskningen kring demens. Där såg hon att de allra flesta studier riktar in sig på själva sjukdomen och att intervertioner för demenssjuka är problemorienterade.

– Helt urskillningslöst tänker man att alla behöver det, att alla par är deprimerade och att partnern känner stor börda och så vidare, vilket speglar de mål och utfallsmått som används i interventionerna. Men det behöver ju inte vara så för alla och då är det inte så meningsfullt med en sådan intervention, säger Therése Bielsten i en intervju på Linköpings universitets webbsida.

Inom vården arbetar man ofta med det positiva och friska när man behandlar kroniska sjukdomar. Enligt Therése Bielsten saknas detta perspektiv inom demensvården, vilket det inte skulle behöva göra. Hon valde att arbeta med medforskare när hon fortsatte sitt avhandlingsarbete. Det innebar att hon arbetade tillsammans med flera par, där ena personen drabbats av demens.

Med hjälp av Therése Bielsten och hennes medforskares slutsatser arbetades en digital app fram. I appen finns informationsvideor, videor där par talar om olika teman, samt aktiviteter för att hantera vardagen med demens.

När appen testades på par där en av parterna var demenssjuk, visade det sig att försökspersonerna upplevde den som positiv och att den kunde bidra till utveckling av parrelationen, minskad känsla av ensamhet och ett mer positivt förhållningssätt.

Läs avhandlingen

Ladda ner och läs Therése Bielsten (2020), ”Doing things together”: Towards a health promoting approach to couples’ relationships and everyday life in dementia. Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.

Relaterat

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…