Mika Kivimäki m fl (2021). Cognitive stimulation in the workplace, plasma proteins, and risk of dementia: three analyses of population cohort studies. Publicerad i British medical journal.
Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken
Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete.
Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera.
– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN.
En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar.
Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent.
– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:
– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan.
Relaterat

Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt
Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som fått medel är Oskar Hansson som är känd för sin forskning om alzheimerdiagnostik.
Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens
Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.
Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall
Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.
Fler nyheter

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.