Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken

En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.

Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete. 

Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera. 

– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN. 

En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar. 

Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent. 

– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:

– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan. 

Ladda ner den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och spännande reportage. Dessutom får du höra om de olika artiklarna i det senaste numret av tidningen, #4/22,…

Efterfrågad kunskap ger hjälp till självhjälp

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fyller 36 år i år. De genomför praktiknära forskning och utredningar utifrån olika verksamheters frågor och behov av kunskap, med syftet att förbättra vård och omsorg för äldre i länet. De erbjuder också process- och metodstöd…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.