Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken

En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.

Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete. 

Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera. 

– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN. 

En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar. 

Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent. 

– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:

– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan. 

Ladda ner den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom allt ifrån medicin och psykologi till socialgerontologi.

Fler nyheter

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.