Mika Kivimäki m fl (2021). Cognitive stimulation in the workplace, plasma proteins, and risk of dementia: three analyses of population cohort studies. Publicerad i British medical journal.
Mentalt stimulerande arbete minskar demensrisken
En internationell studie med forskare från bland annat Sverige har visat att ett kognitivt stimulerande arbete och hög utbildning kan förebygga demens i högre ålder.
Höga krav, möjlighet att få styra sitt arbete och kognitivt stimulerande arbetsuppgifter ger 23 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, jämfört med mindre stimulerande arbete.
Det visar internationella forskare i en studie som har undersökt sambandet mellan kognitiv stimulans och demens, något som Dagens nyheter, DN, var först med att rapportera.
– Det handlar inte om en jättestor effekt i sig. Men med tanke på att de flesta jobbar 30–40 år är det intressant att se hur arbetet kan bidra till risken för demens, säger Serhiy Dekhtyar, som är docent i geriatrisk epidemiologi vid Aging research center på Karolinska institutet och har läst studien, till DN.
En möjlig förklaring kan vara att den mentala stimuleringen minskar eller förebygger uppbyggnaden av demensrelaterade proteiner i blodet. Men eftersom det enbart är en observationsstudie går det inte att slå fast ett orsakssamband, betonar Serhiy Dekhtyar.
Resultatet visade också att högutbildade deltagare hade 34 procent mindre risk att drabbas av demenssjukdom, och om de hade ett mer stimulerande arbete minskade den risken med ytterligare 37 procent. Personer med låg utbildning, men hög stimulans minskade risken med 20 procent.
– Det pekar på att utbildning har stor betydelse för hjärnhälsan på sikt. Kanske leder utbildning till att fler kopplingar skapas mellan hjärnceller tidigt i livet och det skyddar mot demenssjukdomar när man blir äldre, säger Serhiy Dekhtyar och fortsätter:
– Men den här studien visar att om vi gör arbeten mer stimulerande och mindre passiva och repetitiva så kan det också ha betydelse för folkhälsan.
Ladda ner den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Minskad dopaminsignalering påverkar hjärnans kommunikationsbanor
När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.
Kultur i hälsans tjänst
Att konstupplevelser kan ha goda hälsoeffekter för äldre finns det i dag livaktig forskning som visar. Det gäller musik och musicerande, bildbetraktande och bildskapande, läsande och skrivande samt dans i ett spektrum, från enkla rörelser till avancerade.
Äntligen en egen dag för SNAC-K
Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som de själva bidragit till. Fler än 300 besökare kom och gjorde det till en lyckad dag.
Fler nyheter
Allt fler äldre kvinnor medicinerar mot ångest och depression
Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.
Många sätt att flytta ihop som äldre
Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende kan se ut och upplevas, och de hittade en mångfald av berättelser.
Glöm inte att äldre hbtq-personer finns
Studier visar att medarbetare i äldreomsorgen säger att de aldrig har mött en äldre hbtq-person. Det kan bero på bristande kunskap i mottagande. Äldre hbtq-personer är oroliga för hur de ska bli bemötta när de behöver omsorg i framtiden.
