Miljardsatsning på äldreomsorgen missade målet
Mellan 2010 och 2014 satsade den dåvarande regeringen 4,3 miljarder kronor på att förbättra kvaliteten på kommunernas vård- och omsorgsinsatser för äldre. En av de stora delarna i satsningen var att införa flera kvalitetsregister.
Nu presenterar Riksrevisionen en rapport där det framgår att man inte nådde det huvudsakliga målet med registren, nämligen att skapa ett systematiskt förbättringsarbete som skulle ge varaktiga effekter på kvaliteten i vård och omsorg.
– Äldresatsningen bidrog till ett välbehövligt fokus på arbetssätten i äldreomsorgen. Men Socialstyrelsen borde tidigare ha fått ett tydligt uppdrag att omhänderta effekterna. Då hade det varit möjligt att utveckla ett långsiktigt stöd till kunskapsutveckling i kommunerna medan satsningen pågick, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Helt utan positiv effekt har ändå inte Äldresatsningen varit. Kvalitetsregistren har gett tydliga förbättringar för personer i särskilt boende. Enligt Riksrevisionen beror detta troligtvis på att man i dessa verksamheter använder registren aktivt för att skapa beslutsunderlag i arbetet med de registrerade personerna.
– Dessa personer får en bättre vård och omsorg i kommunen och det minskar deras behov av sjukhusvård. De löper också en klart lägre risk för olämplig läkemedelsbehandling och fallskador, säger Henrik Segerpalm, projektledare för granskningen.
Det innebär att kvalitetsregistren fått effekt på individnivå, vilket inte var tanken, då dessa kvalitetseffekter redan borde hanteras av journalföringen. Målet mer kvalitetsregistren är att få effekter på den övergripande kvaliteten, som då kommer alla till del. Nu vill Riksrevisionen se en teknisk utveckling så att information enkelt kan delas mellan journalsystem och kvalitetsregister, något som skulle avhjälpa dubbelarbete för personalen i vård och omsorg.
I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att det alltid finns en plan för hur resultaten tas om hand av ansvarig myndighet, efter avslutad satsning. Socialstyrelsen bör också få i uppdrag att arbeta fram ett förslag på utveckling av kommunernas journalsystem. Myndigheten bör dessutom utveckla en vägledning för kommunerna i hur de ska använda kvalitetsregistren i sitt förbättringsarbete.
Relaterat
Utmaningar för äldre par att fortsätta bo hemma
Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.
Hemtjänst för sommargäster ett problem för kommuner
Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att sommargäster med behov av hemtjänst är en utmaning för sommarkommuner.
Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo
Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.
Fler nyheter
Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen
När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.
Att leva som äldre i utsatta områden
I sin nya avhandling riktar Afsaneh Taei ljuset mot en grupp som inte syns så ofta: äldre personer i socialt utsatta områden. De visade sig ofta ha egna strategier för att göra sina kvarter till bättre platser att bo på.
Vårdrelaterade infektioner på säbo ökar
De senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden minskat – fram tills nu. Det visar en mätning från Folkhälsomyndigheten.
