Personlig omsorg är en kompetensfråga
Magdalena Elmersjö skriver om hur viktigt det är att omsorgsmottagare träffar få och samma personal samt betydelsen av relationer och personkontinuitet i både…
Sedan 2019 pågår projektet Matlyftet i Stockholms stad. Syftet är att förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet bland äldre, med hjälp av olika sociala aktiviteter kopplade till mat. Med hjälp av finansiering från äldreförvaltningen har Stockholms stadsdelar planerat in bland annat matlagningsträffar, provsmakningar, studiecirklar och utflykter för äldre.
För att undersöka hur väl aktiviteterna har tagits emot fick Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i uppdrag att utvärdera projektet. Intervjuer genomfördes med 14 olika nyckelpersoner, bland annat medarbetare från äldreförvaltningen, koststrateger och kontaktpersoner i stadsdelsförvaltningarna.
Resultaten visar att det fanns en stor entusiasm kring satsningen hos de medverkande.
– Överlag tyckte de vi intervjuade att de genomförda aktiviteterna varit mycket lyckade och att den extra finansieringen gav möjlighet att anordna sådant som man ute i stadsdelarna såg behov av, men som annars inte ryms inom budgeten, säger Stiftelsen Äldrecentrums utredare Lars Sonde, som skrivit rapporten Uppföljning av projekt Matlyftet i Stockholms stad tillsammans med kollegan Åsa von Berens.
I intervjuer med dem som arbetat med Matlyftets olika initiativ framkom det också att aktiviteterna lyckats nå ett stort antal personer. Men enligt rapportförfattarna är det svårt att veta om insatserna gett någon effekt.
– För att kunna förstå och mäta om en aktivitet har varit till nytta behöver man lägga fram en projektplan som också inkluderar ett arbete som möjliggör en systematisk uppföljning. Det har man inte gjort i Matlyftet, säger Lars Sonde.
Systematisk uppföljning innebär att löpande beskriva och mäta behov, insatser och resultat. Men trots att det inte går att några slutsatser om vilka aktiviteter som gjorde mest nytta vill Åsa von Berens lyfta värdet av insatserna i satsningen.
– Ett initiativ som Matlyftet är viktigt då vi vet att ofrivillig ensamhet och undernäring kan leda till en rad hälsoproblem som ökad risk för fallolyckor och psykisk ohälsa bland äldre personer. Rapporten kan ge goda exempel på aktiviteter som genomförts, men också lyfta frågan om hur kunskap kan byggas genom att liknande initiativ följs, säger hon.
Men för att arbetet ska kunna fortsätta i framtiden rekommenderar båda författarna starkt att projektet läggs upp på ett sätt som möjliggör systematisk uppföljning och att tidslängden ses över.
– I nuläget har stadsdelarna ett år på sig att ansöka och beviljas medel, genomföra aktiviteterna och slutrapportera dem. Det fanns begränsad tid för att hinna jämföra eller följa upp arbetet. Då finns det risk för att många goda insatser inte når sin fulla potential, säger Åsa von Berens och Lars Sonde.
Matlyftet finansierades med lite över tre miljoner kronor 2019, en summa som följande år har ökat och som för 2021 ligger på åtta miljoner kronor.
Magdalena Elmersjö skriver om hur viktigt det är att omsorgsmottagare träffar få och samma personal samt betydelsen av relationer och personkontinuitet i både…
Sexualitet är en viktig del av livet och en mänsklig rättighet. Varje människa, även personer som drabbats av demenssjukdom, har rätt till sexuell…
Genom att erkänna sexualitet som en viktig del av hälsan, kan personal på särskilda boenden skapa en trygg och stöttande miljö som främjar…
Forskning har visat att personer som stimulerar hjärnan mentalt, genom bland annat yrkesutövning, har bättre kognitiv funktion. Nu undersöker en avhandling om sociala…
Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt…
Hon har bland annat byggt upp befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Nu tilldelas Laura Fratiglioni Bengt Winblads pris av Svenska läkaresällskapet.