Information från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Åsa von Berens och Lars Sonde har granskat Matlyftet. Foto: Mikael Mildén

Miljoninitiativ lyfter maten

Stockholms stad har under tre år drivit Matlyftet, en satsning för att med hjälp av sociala aktiviteter förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att arbetet har uppskattats, men att det saknas underlag för att se vilken nytta det har gett.

Sedan 2019 pågår projektet Matlyftet i Stockholms stad. Syftet är att förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet bland äldre, med hjälp av olika sociala aktiviteter kopplade till mat. Med hjälp av finansiering från äldreförvaltningen har Stockholms stadsdelar planerat in bland annat matlagningsträffar, provsmakningar, studiecirklar och utflykter för äldre.

För att undersöka hur väl aktiviteterna har tagits emot fick Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i uppdrag att utvärdera projektet. Intervjuer genomfördes med 14 olika nyckelpersoner, bland annat medarbetare från äldreförvaltningen, koststrateger och kontaktpersoner i stadsdelsförvaltningarna.

Resultaten visar att det fanns en stor entusiasm kring satsningen hos de medverkande.

– Överlag tyckte de vi intervjuade att de genomförda aktiviteterna varit mycket lyckade och att den extra finansieringen gav möjlighet att anordna sådant som man ute i stadsdelarna såg behov av, men som annars inte ryms inom budgeten, säger Stiftelsen Äldrecentrums utredare Lars Sonde, som skrivit rapporten Uppföljning av projekt Matlyftet i Stockholms stad tillsammans med kollegan Åsa von Berens.

I intervjuer med dem som arbetat med Matlyftets olika initiativ framkom det också att aktiviteterna lyckats nå ett stort antal personer. Men enligt rapportförfattarna är det svårt att veta om insatserna gett någon effekt.

– För att kunna förstå och mäta om en aktivitet har varit till nytta behöver man lägga fram en projektplan som också inkluderar ett arbete som möjliggör en systematisk uppföljning. Det har man inte gjort i Matlyftet, säger Lars Sonde.

Systematisk uppföljning innebär att löpande beskriva och mäta behov, insatser och resultat. Men trots att det inte går att några slutsatser om vilka aktiviteter som gjorde mest nytta vill Åsa von Berens lyfta värdet av insatserna i satsningen.

– Ett initiativ som Matlyftet är viktigt då vi vet att ofrivillig ensamhet och undernäring kan leda till en rad hälsoproblem som ökad risk för fallolyckor och psykisk ohälsa bland äldre personer. Rapporten kan ge goda exempel på aktiviteter som genomförts, men också lyfta frågan om hur kunskap kan byggas genom att liknande initiativ följs, säger hon.

Men för att arbetet ska kunna fortsätta i framtiden rekommenderar båda författarna starkt att projektet läggs upp på ett sätt som möjliggör systematisk uppföljning och att tidslängden ses över.

– I nuläget har stadsdelarna ett år på sig att ansöka och beviljas medel, genomföra aktiviteterna och slutrapportera dem. Det fanns begränsad tid för att hinna jämföra eller följa upp arbetet. Då finns det risk för att många goda insatser inte når sin fulla potential, säger Åsa von Berens och Lars Sonde.

Matlyftet finansierades med lite över tre miljoner kronor 2019, en summa som följande år har ökat och som för 2021 ligger på åtta miljoner kronor.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…