Norsk studie visar jojkens betydelse i demensvården

En intervjustudie med 17 personer som vårdar äldre samer med demenssjukdom visar att jojken kan ha stor betydelse i deras vardag. Men det är inte alltid den tas emot väl av vårdpersonalen.

Det är en grupp norska forskare som gjort djupintervjuer med släktingar och vårdpersonal till äldre samer med demenssjukdom. I en artikel som publicerats i Nordic journal of arts, culture and health, skriver de att det norska samhällets historia med kolonisation och assimilation av den samiska befolkningen, bidrar till att jojken inte används systematiskt som musikterapi i vården i dag.

Intervjupersonerna vittnar också om att jojken är upplivande, ger kraft, goda känslor och väcker minnen.

– Det är som att tända ett ljus. Folk lever upp. Jojken är upplivande och lugnande, säger Soile Päivikki Hämäläinen, forskare vid Norges arktiska universitet i en intervju med NRK.

Flera av studiens deltagare har berättat hur patienter kan lugnas om någon i personalen jojkar en jojk, som hen känner igen. Men samtidigt finns det vittnesmål om hur jojkande äldre tystas ned av personal på boenden.

– Det kan ge otrygga möten mellan vårdpersonal och personer med demens, säger Soile Päivikki Hämäläinen.

Läs artikeln

Soile Hämäläinen, Frauke Musial, Ola Graff, Henrik Schirmer, Anita Salamonsen och Grete Mehus (2020). The art of yoik in care: Sami caregivers’ experiences in dementia in Northern Norway. Nordic journal of arts, culture and health.

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…