Norsk studie visar jojkens betydelse i demensvården

En intervjustudie med 17 personer som vårdar äldre samer med demenssjukdom visar att jojken kan ha stor betydelse i deras vardag. Men det är inte alltid den tas emot väl av vårdpersonalen.

Det är en grupp norska forskare som gjort djupintervjuer med släktingar och vårdpersonal till äldre samer med demenssjukdom. I en artikel som publicerats i Nordic journal of arts, culture and health, skriver de att det norska samhällets historia med kolonisation och assimilation av den samiska befolkningen, bidrar till att jojken inte används systematiskt som musikterapi i vården i dag.

Intervjupersonerna vittnar också om att jojken är upplivande, ger kraft, goda känslor och väcker minnen.

– Det är som att tända ett ljus. Folk lever upp. Jojken är upplivande och lugnande, säger Soile Päivikki Hämäläinen, forskare vid Norges arktiska universitet i en intervju med NRK.

Flera av studiens deltagare har berättat hur patienter kan lugnas om någon i personalen jojkar en jojk, som hen känner igen. Men samtidigt finns det vittnesmål om hur jojkande äldre tystas ned av personal på boenden.

– Det kan ge otrygga möten mellan vårdpersonal och personer med demens, säger Soile Päivikki Hämäläinen.

Läs artikeln

Soile Hämäläinen, Frauke Musial, Ola Graff, Henrik Schirmer, Anita Salamonsen och Grete Mehus (2020). The art of yoik in care: Sami caregivers’ experiences in dementia in Northern Norway. Nordic journal of arts, culture and health.

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…