Ny biobank ger svar om parkinson

I ett forskningssamarbete mellan Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Göteborgs universitet skapas en biobank med fokus på Parkinsons sjukdom.

Inom samarbetet Multipark arbetar mer än 200 forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds och Göteborgs universitet med forskning kring parkinson och alzheimer. Nu skapar man en biobank med speciell inriktning mot Parkinsons sjukdom. Här kommer man att samla 1000 genetiska profiler från patienter med parkinson, tillsammans med data om livsstil och sjukdomshistoria.

– Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av nya behandlingar, säger Andreas Puschmann, associerad professor i neurologi vid Lunds universitetssjukhus, i en nyhet på Lunds universitets hemsida.

Biobanken består av blodprover från hälften av Skånes alla parkinsonpatienter och har tagit fyra år att bygga upp. Tillsammans med de 1000 profilerna ingår lika många till som utgör kontrollgrupp, insamlade efter kön, ålder och bostadsort. I biobanken sparar man serum, plasma, DNA och RNA, allt förvaras fryst i Biobank Syd i Lund.

– Vi valde att ta blodprover som tillåter många typer av analyser beroende på om forskarna i framtiden vill titta på biomarkörer eller genetiska variationer. De patientenkäter vi har gjort gör det möjligt att studera biomarkörer och genetik i blodet och koppla ihop dem med miljöfaktorer. Tillgången till det Svenska parkinsonregistret gör det också möjligt att följa patienterna över tid, studera deras sjukdomshistorik och läkemedelsanvändning, säger Maria Swanberg, som är biobankens koordinator.

– Det är en styrka i fallkontrollstudien att vi ser hur den reproducerar de kända forskningsresultaten kring Parkinsons sjukdom. Vi kan, liksom flera tidigare studier, se att rökare och kaffedrickare drabbas i mindre utsträckning medan exponeringen för pesticider ökar risken för att drabbas, fortsätter hon.

Relaterat

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom allt ifrån medicin och psykologi till socialgerontologi.

Fler nyheter

Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage

Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.