Anna Marseglia, Eline Verspoor, Marieke Perry, Myrra Vernooij-Dassen, Jeannie-Marie S Leoutsakos, Henry Brodaty m fl (2026). Trajectories of social health, cognitive, and daily functioning in community-dwelling older adults. Publicerad i Innovation in aging.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
I en studie har forskare följt nästan 3 000 äldre personer i 15 års tid. De har undersökt hur deltagarnas kognitiva förmåga, dagliga funktion och olika aspekter av den sociala hälsan har förändrats över tid.
Resultaten visar att merparten av deltagarna följde stabila utvecklingsmönster när det gäller kognition, daglig funktion och social hälsa. Några visade dock på snabbare och mer ojämna försämringar. Vissa fick försämrad kognitiv funktion, medan andra fick svårare att hantera vardagen. Dessa förändringar skedde inte alltid i samma takt.
Äldre personer som deltog i färre fritidsaktiviteter eller hade svagare sociala nätverk löpte större risk att drabbas av försämringar i kognition eller daglig funktionsförmåga.
Men det fanns en grupp som stack ut och dessa personer lyckades förbli självständiga i vardagen, trots försämrad kognition. Över tid rapporterade de ett ökande socialt stöd från människor i sin omgivning.
– Detta tyder på att stöd från familj, vänner eller samhället kan hjälpa till att kompensera när den kognitiva förmågan börjar försämras. Det är en hypotes som behöver testas vidare, men den belyser socialt stöd som en viktig faktor för att främja funktionell självständighet när kognitionen försämras, säger Anna Marseglia vid Karolinska institutet en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Det verkar också finnas skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i högre grad behåller stabila sociala relationer över tid.
– Våra resultat stärker uppfattningen att social hälsa är mer än enbart deltagande. Den består av flera dimensioner som kan förändras i olika takt över tid och som sannolikt påverkas av anpassningar i individens omgivning. Vi vet fortfarande inte exakt vad som driver dessa komplexa dynamiker, men vi tror att stress, debut av kroniska sjukdomar som påverkar flera organsystem när människor åldras, samt livsstil i stort kan spela en viktig roll, säger Anna Marseglia.
Relaterat
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…