Grupp med äldre kvinnor och män samtalar
Foto: Mostphotos

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

I en studie har forskare följt nästan 3 000 äldre personer i 15 års tid. De har undersökt hur deltagarnas kognitiva förmåga, dagliga funktion och olika aspekter av den sociala hälsan har förändrats över tid.

Resultaten visar att merparten av deltagarna följde stabila utvecklingsmönster när det gäller kognition, daglig funktion och social hälsa. Några visade dock på snabbare och mer ojämna försämringar. Vissa fick försämrad kognitiv funktion, medan andra fick svårare att hantera vardagen. Dessa förändringar skedde inte alltid i samma takt.

Äldre personer som deltog i färre fritidsaktiviteter eller hade svagare sociala nätverk löpte större risk att drabbas av försämringar i kognition eller daglig funktionsförmåga.

Men det fanns en grupp som stack ut och dessa personer lyckades förbli självständiga i vardagen, trots försämrad kognition. Över tid rapporterade de ett ökande socialt stöd från människor i sin omgivning.

– Detta tyder på att stöd från familj, vänner eller samhället kan hjälpa till att kompensera när den kognitiva förmågan börjar försämras. Det är en hypotes som behöver testas vidare, men den belyser socialt stöd som en viktig faktor för att främja funktionell självständighet när kognitionen försämras, säger Anna Marseglia vid Karolinska institutet en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Det verkar också finnas skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i högre grad behåller stabila sociala relationer över tid.

– Våra resultat stärker uppfattningen att social hälsa är mer än enbart deltagande. Den består av flera dimensioner som kan förändras i olika takt över tid och som sannolikt påverkas av anpassningar i individens omgivning. Vi vet fortfarande inte exakt vad som driver dessa komplexa dynamiker, men vi tror att stress, debut av kroniska sjukdomar som påverkar flera organsystem när människor åldras, samt livsstil i stort kan spela en viktig roll, säger Anna Marseglia.

Läs studien

Anna Marseglia, Eline Verspoor, Marieke Perry, Myrra Vernooij-Dassen, Jeannie-Marie S Leoutsakos, Henry Brodaty m fl (2026). Trajectories of social health, cognitive, and daily functioning in community-dwelling older adults. Publicerad i Innovation in aging.

Relaterat

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…