Anna Marseglia, Eline Verspoor, Marieke Perry, Myrra Vernooij-Dassen, Jeannie-Marie S Leoutsakos, Henry Brodaty m fl (2026). Trajectories of social health, cognitive, and daily functioning in community-dwelling older adults. Publicerad i Innovation in aging.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
I en studie har forskare följt nästan 3 000 äldre personer i 15 års tid. De har undersökt hur deltagarnas kognitiva förmåga, dagliga funktion och olika aspekter av den sociala hälsan har förändrats över tid.
Resultaten visar att merparten av deltagarna följde stabila utvecklingsmönster när det gäller kognition, daglig funktion och social hälsa. Några visade dock på snabbare och mer ojämna försämringar. Vissa fick försämrad kognitiv funktion, medan andra fick svårare att hantera vardagen. Dessa förändringar skedde inte alltid i samma takt.
Äldre personer som deltog i färre fritidsaktiviteter eller hade svagare sociala nätverk löpte större risk att drabbas av försämringar i kognition eller daglig funktionsförmåga.
Men det fanns en grupp som stack ut och dessa personer lyckades förbli självständiga i vardagen, trots försämrad kognition. Över tid rapporterade de ett ökande socialt stöd från människor i sin omgivning.
– Detta tyder på att stöd från familj, vänner eller samhället kan hjälpa till att kompensera när den kognitiva förmågan börjar försämras. Det är en hypotes som behöver testas vidare, men den belyser socialt stöd som en viktig faktor för att främja funktionell självständighet när kognitionen försämras, säger Anna Marseglia vid Karolinska institutet en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Det verkar också finnas skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i högre grad behåller stabila sociala relationer över tid.
– Våra resultat stärker uppfattningen att social hälsa är mer än enbart deltagande. Den består av flera dimensioner som kan förändras i olika takt över tid och som sannolikt påverkas av anpassningar i individens omgivning. Vi vet fortfarande inte exakt vad som driver dessa komplexa dynamiker, men vi tror att stress, debut av kroniska sjukdomar som påverkar flera organsystem när människor åldras, samt livsstil i stort kan spela en viktig roll, säger Anna Marseglia.
Relaterat
Ekonomi och hälsa avgörande för äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…
Fler nyheter
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…