Anna Marseglia, Eline Verspoor, Marieke Perry, Myrra Vernooij-Dassen, Jeannie-Marie S Leoutsakos, Henry Brodaty m fl (2026). Trajectories of social health, cognitive, and daily functioning in community-dwelling older adults. Publicerad i Innovation in aging.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
I en studie har forskare följt nästan 3 000 äldre personer i 15 års tid. De har undersökt hur deltagarnas kognitiva förmåga, dagliga funktion och olika aspekter av den sociala hälsan har förändrats över tid.
Resultaten visar att merparten av deltagarna följde stabila utvecklingsmönster när det gäller kognition, daglig funktion och social hälsa. Några visade dock på snabbare och mer ojämna försämringar. Vissa fick försämrad kognitiv funktion, medan andra fick svårare att hantera vardagen. Dessa förändringar skedde inte alltid i samma takt.
Äldre personer som deltog i färre fritidsaktiviteter eller hade svagare sociala nätverk löpte större risk att drabbas av försämringar i kognition eller daglig funktionsförmåga.
Men det fanns en grupp som stack ut och dessa personer lyckades förbli självständiga i vardagen, trots försämrad kognition. Över tid rapporterade de ett ökande socialt stöd från människor i sin omgivning.
– Detta tyder på att stöd från familj, vänner eller samhället kan hjälpa till att kompensera när den kognitiva förmågan börjar försämras. Det är en hypotes som behöver testas vidare, men den belyser socialt stöd som en viktig faktor för att främja funktionell självständighet när kognitionen försämras, säger Anna Marseglia vid Karolinska institutet en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Det verkar också finnas skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor i högre grad behåller stabila sociala relationer över tid.
– Våra resultat stärker uppfattningen att social hälsa är mer än enbart deltagande. Den består av flera dimensioner som kan förändras i olika takt över tid och som sannolikt påverkas av anpassningar i individens omgivning. Vi vet fortfarande inte exakt vad som driver dessa komplexa dynamiker, men vi tror att stress, debut av kroniska sjukdomar som påverkar flera organsystem när människor åldras, samt livsstil i stort kan spela en viktig roll, säger Anna Marseglia.
Relaterat
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Stiftelsen Äldrecentrums Åsa Hedberg Rundgren har skaffat sig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…
Fler nyheter
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…