Äldrecentrum har på uppdrag från Stockholms stad genomfört en analys för att undersöka vilken omsorg personer som är 65 år eller äldre får i relation till vilka behov de bedöms ha. Underlaget till rapporten, Stockholm-SNAC 2019 – En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i Stockholms stad 2019, är hämtat från verksamhetssystemet Paraplyet, där biståndshandläggare registrerar sina beslut. Personer som enbart hade matdistribution eller trygghetslarm ingick inte i studien.
Författare till rapporten är Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, Jenny Österman och Åsa von Berens. Äldrecentrum har tidigare genomfört liknande analyser för Stockholms stad 2008 och 2017.
Rapporten visar att 15 procent av Stockholms invånare över 65 år har någon form av omsorg. Av dessa bor en fjärdedel på vård- och omsorgsboende, medan resten har hemtjänst. Den stora majoriteten är ensamstående kvinnor. Om man tittar på omsorgstagare över 85 år bor två tredjedelar i ordinärt boende.
– Den här typen av undersökningar är viktiga för att kunna följa utvecklingen av äldreomsorgen över tid, både vad som styr insatserna och deras omfattning. Med den kunskapen kan man också få svar på vilka faktorer som styr fördelningen av tillgängliga resurser. Eller med andra ord, om de faktorer som enligt riktlinjerna ska styra hur mycket omsorg man har, faktiskt också gör det, säger Bettina Meinow.
Ett generellt resultat av rapporten är att ju större behov man har, desto mer hjälp får man, oavsett ålder, kön och var man bor inom kommunen. Kognitiv svikt och behov av hjälp med personlig omsorg, till exempel att klä på sig eller duscha, är avgörande för vilken typ av omsorg en person får och i vilken omfattning.
Mellan 2017 och 2019 har det blivit något svårare att få ett beslut om plats på vård- och omsorgsboende, samtidigt som kommunen nu ger något fler hemtjänsttimmar i sina beslut. Skillnaderna är dock små, vilket gör trenderna osäkra. Det gäller också skillnader som finns mellan stadsdelarna.
– De flesta stadsdelar ligger nära genomsnittet på 39 timmar per månad, men Spånga-Tensta låg sju timmar under och Östermalm åtta timmar över snittet. Det finns faktorer som påverkar, till exempel individens efterfrågan, hur mycket hjälp man får från anhöriga och lokala förutsättningar i en stadsdel. Det är jätteviktigt att Stockholms stad fortsätter att systematiskt följa utvecklingen för att kunna planera för en bra och jämlik äldreomsorg oavsett var man bor i staden, säger Jenny Österman.
En viktig aspekt av resultaten i rapporten är att underlaget endast kunde förklara hälften av variationen i omsorgens omfattning. Uppgifter om behov av hjälp med hushållssysslor, matlagning, skörhet, psykisk ohälsa och missbruk är exempel på faktorer som skulle kunna förklara mer, men som inte samlas in på ett systematiskt sätt i Paraplyet.
– Det är viktigt att man i framtiden dokumenterar vilka faktorer man tar hänsyn till i besluten på ett standardiserat sätt så att man kan följa upp det systematiskt, säger Åsa von Berens.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
