INFORMATION FRÅN STIFTELSEN ÄLDRECENTRUM

Ny rapport kartlägger Stockholms äldreomsorg

Äldre personers behov avgör vilka som får omsorg och i vilken omfattning, snarare än deras ålder, kön eller bostadsområde. Det visar Äldrecentrums nya rapport som är en nulägesbeskrivning av Stockholms äldreomsorg.

Äldrecentrum har på uppdrag från Stockholms stad genomfört en analys för att undersöka vilken omsorg personer som är 65 år eller äldre får i relation till vilka behov de bedöms ha. Underlaget till rapporten, Stockholm-SNAC 2019 – En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i Stockholms stad 2019, är hämtat från verksamhetssystemet Paraplyet, där biståndshandläggare registrerar sina beslut. Personer som enbart hade matdistribution eller trygghetslarm ingick inte i studien.

Författare till rapporten är Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, Jenny Österman och Åsa von Berens. Äldrecentrum har tidigare genomfört liknande analyser för Stockholms stad 2008 och 2017.

Rapporten visar att 15 procent av Stockholms invånare över 65 år har någon form av omsorg. Av dessa bor en fjärdedel på vård- och omsorgsboende, medan resten har hemtjänst. Den stora majoriteten är ensamstående kvinnor. Om man tittar på omsorgstagare över 85 år bor två tredjedelar i ordinärt boende.

– Den här typen av undersökningar är viktiga för att kunna följa utvecklingen av äldreomsorgen över tid, både vad som styr insatserna och deras omfattning. Med den kunskapen kan man också få svar på vilka faktorer som styr fördelningen av tillgängliga resurser. Eller med andra ord, om de faktorer som enligt riktlinjerna ska styra hur mycket omsorg man har, faktiskt också gör det, säger Bettina Meinow.

Ett generellt resultat av rapporten är att ju större behov man har, desto mer hjälp får man, oavsett ålder, kön och var man bor inom kommunen. Kognitiv svikt och behov av hjälp med personlig omsorg, till exempel att klä på sig eller duscha, är avgörande för vilken typ av omsorg en person får och i vilken omfattning.

Mellan 2017 och 2019 har det blivit något svårare att få ett beslut om plats på vård- och omsorgsboende, samtidigt som kommunen nu ger något fler hemtjänsttimmar i sina beslut. Skillnaderna är dock små, vilket gör trenderna osäkra. Det gäller också skillnader som finns mellan stadsdelarna.

– De flesta stadsdelar ligger nära genomsnittet på 39 timmar per månad, men Spånga-Tensta låg sju timmar under och Östermalm åtta timmar över snittet. Det finns faktorer som påverkar, till exempel individens efterfrågan, hur mycket hjälp man får från anhöriga och lokala förutsättningar i en stadsdel. Det är jätteviktigt att Stockholms stad fortsätter att systematiskt följa utvecklingen för att kunna planera för en bra och jämlik äldreomsorg oavsett var man bor i staden, säger Jenny Österman.

En viktig aspekt av resultaten i rapporten är att underlaget endast kunde förklara hälften av variationen i omsorgens omfattning. Uppgifter om behov av hjälp med hushållssysslor, matlagning, skörhet, psykisk ohälsa och missbruk är exempel på faktorer som skulle kunna förklara mer, men som inte samlas in på ett systematiskt sätt i Paraplyet.

– Det är viktigt att man i framtiden dokumenterar vilka faktorer man tar hänsyn till i besluten på ett standardiserat sätt så att man kan följa upp det systematiskt, säger Åsa von Berens.

Relaterat

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Projektet Well care – Ökad samverkan mellan anhöriga och vård-…

Well Care är ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka den psykiska hälsan och möjlighet till återhämtning för anhöriga och vård- och omsorgspersonal. Projektet har beviljats drygt 71 miljoner kronor från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa och koordineras…

Fler nyheter

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.

Tudelad syn på åldrandet

Hur ser vi egentligen på vår framtida ålderdom? Det har en ny rapport undersökt – en stor andel ser positivt på sitt åldrande, men många är också pessimistiska.