Ny studie samlar strategier vid kognitiv nedsättning

Personer med kognitiv nedsättning använder en rad egna strategier för att hantera sin vardag. Nu har en forskargrupp försökt systematisera kunskapen om dem, något som kan bli ett stöd i arbetsterapeuternas arbete.
Äldre man står i ett kök och bläddrar i tidningen

Foto: Tarre10, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia

För personer med kognitiv nedsättning orsakad exempelvis av demens eller stroke, blir vardagen en utmaning. Med stöd från arbetsterapeuter kan de klara olika sysslor bättre, men en förbisedd resurs är de strategier som de som lever med kognitiv nedsättning själva utvecklar. Nu har en forskargrupp från Sverige, Finland och Kanada sammanställt elva tidigare studier för att identifiera och kategorisera dessa strategier. Förhoppningen är att kunna utveckla arbetsterapeuternas arbete.

Forskarna hittade trettio olika vardagsstrategier som de kunde gruppera i sju olika kategorier. Bland strategierna återfinns enkla knep som att skriva lappar eller prata med sig själv för att inte glömma saker, olika sätt att ta hjälp av andra, hålla fast vid vanor och rutiner, använda flera sinnen som ljud och känsel, att förbereda sig väl, ta en sak i taget, kontrollera om man glömt något, ha gott om tid, ta pauser och kanske välja bort vissa aktiviteter eller teknologier.

I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att de rekommenderar arbetsterapeuter att observera vilka strategier som deras patienter använder sig av, på vilket sätt och vid vilka tillfällen, då detta kan spela roll, både för beteenden som kan stärkas och beteenden som man kanske är bäst hjälpt av att vänja sig av med.

Läs artikeln

Louise Nygård, Charlotta Ryd, Arlene Astell, Ann-Charlotte Nedlund, Jennifer Boger, Anna Mäki Petäjä Leinonen, Mervi Issakainen och Maria Larsson Lund (2021). Self-initiated management approaches in everyday occupations used by people with acquired cognitive impairment. Scandinavian journal of occupational therapy.

Relaterat

Detaljbild från avhandlingens omslag

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Kvinna som går med rullator

Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel

Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar en ny studie från Högskolan Dalarna som pekar på att hemtjänsten behöver ta hänsyn till de äldres…

Fortes logotyp

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till forskning som rör äldre och åldrande. Här är hela listan över äldreprojekten som fått medel.

Fler nyheter

trött äldre kvinna sitter på säng

Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna

Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i Sveriges påverkas av den ökade värmen. Göteborgs universitet har sammanställt en rapport som summerar vilka effekter värmen…

Högre depressionsrisk för anhörigvårdare

Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som har undersökt anhörigvården i flera europeiska länder.

Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.