Louise Nygård, Charlotta Ryd, Arlene Astell, Ann-Charlotte Nedlund, Jennifer Boger, Anna Mäki Petäjä Leinonen, Mervi Issakainen och Maria Larsson Lund (2021). Self-initiated management approaches in everyday occupations used by people with acquired cognitive impairment. Scandinavian journal of occupational therapy.
Ny studie samlar strategier vid kognitiv nedsättning
Personer med kognitiv nedsättning använder en rad egna strategier för att hantera sin vardag. Nu har en forskargrupp försökt systematisera kunskapen om dem, något som kan bli ett stöd i arbetsterapeuternas arbete.
Foto: Tarre10, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia
För personer med kognitiv nedsättning orsakad exempelvis av demens eller stroke, blir vardagen en utmaning. Med stöd från arbetsterapeuter kan de klara olika sysslor bättre, men en förbisedd resurs är de strategier som de som lever med kognitiv nedsättning själva utvecklar. Nu har en forskargrupp från Sverige, Finland och Kanada sammanställt elva tidigare studier för att identifiera och kategorisera dessa strategier. Förhoppningen är att kunna utveckla arbetsterapeuternas arbete.
Forskarna hittade trettio olika vardagsstrategier som de kunde gruppera i sju olika kategorier. Bland strategierna återfinns enkla knep som att skriva lappar eller prata med sig själv för att inte glömma saker, olika sätt att ta hjälp av andra, hålla fast vid vanor och rutiner, använda flera sinnen som ljud och känsel, att förbereda sig väl, ta en sak i taget, kontrollera om man glömt något, ha gott om tid, ta pauser och kanske välja bort vissa aktiviteter eller teknologier.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver forskarna att de rekommenderar arbetsterapeuter att observera vilka strategier som deras patienter använder sig av, på vilket sätt och vid vilka tillfällen, då detta kan spela roll, både för beteenden som kan stärkas och beteenden som man kanske är bäst hjälpt av att vänja sig av med.
Läs artikeln
Relaterat
Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos
För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.
Långa tupplurar kan leda till sämre kognition
Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.
Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
Fler nyheter
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD
En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra uttryck och får en annan intensitet.
