Nya målnivåer för arbetet med demens

Socialstyrelsen har tagit fram helt nya målnivåer för åtgärder inom vård och omsorg för personer med demens. Målet är att visa tydliga kvalitetsmål och att i förlängningen bidra till en mer jämlik vård.

2018 utvärderade Socialstyrelsen regionernas och kommunernas följsamhet till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Man drog slutsatsen att det fanns områden att förbättra och detta ledde fram till arbetet med att ta fram mätbara målnivåer som kan kopplas till tio åtgärder i riktlinjerna.

– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen, till myndighetens webbsajt Kunskapsguiden.

Under 2018 fick till exempel 75 procent av de personer som diagnosticerades med demenssjukdom en fullständig basal demensutredning. Enligt de nya målnivåerna bör siffran ligga på minst 90 procent. Lika många av de demenssjuka borde få regelbundna uppföljningar.

– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.

Relaterat

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och spännande reportage. Dessutom får du höra om de olika artiklarna i det senaste numret av tidningen, #4/22,…

Efterfrågad kunskap ger hjälp till självhjälp

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fyller 36 år i år. De genomför praktiknära forskning och utredningar utifrån olika verksamheters frågor och behov av kunskap, med syftet att förbättra vård och omsorg för äldre i länet. De erbjuder också process- och metodstöd…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.