Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer – målnivåer. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Målnivåer för indikatorer.
Nya målnivåer för arbetet med demens
Socialstyrelsen har tagit fram helt nya målnivåer för åtgärder inom vård och omsorg för personer med demens. Målet är att visa tydliga kvalitetsmål och att i förlängningen bidra till en mer jämlik vård.
2018 utvärderade Socialstyrelsen regionernas och kommunernas följsamhet till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Man drog slutsatsen att det fanns områden att förbättra och detta ledde fram till arbetet med att ta fram mätbara målnivåer som kan kopplas till tio åtgärder i riktlinjerna.
– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen, till myndighetens webbsajt Kunskapsguiden.
Under 2018 fick till exempel 75 procent av de personer som diagnosticerades med demenssjukdom en fullständig basal demensutredning. Enligt de nya målnivåerna bör siffran ligga på minst 90 procent. Lika många av de demenssjuka borde få regelbundna uppföljningar.
– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Fler nyheter
Starka känslor kring att få hemtjänst första gången
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Uppehåll mellan måltider kan leda till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
