Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer – målnivåer. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Målnivåer för indikatorer.
Nya målnivåer för arbetet med demens
2018 utvärderade Socialstyrelsen regionernas och kommunernas följsamhet till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Man drog slutsatsen att det fanns områden att förbättra och detta ledde fram till arbetet med att ta fram mätbara målnivåer som kan kopplas till tio åtgärder i riktlinjerna.
– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen, till myndighetens webbsajt Kunskapsguiden.
Under 2018 fick till exempel 75 procent av de personer som diagnosticerades med demenssjukdom en fullständig basal demensutredning. Enligt de nya målnivåerna bör siffran ligga på minst 90 procent. Lika många av de demenssjuka borde få regelbundna uppföljningar.
– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Relaterat
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Fler nyheter
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.