Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer – målnivåer. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Målnivåer för indikatorer.
Nya målnivåer för arbetet med demens
Socialstyrelsen har tagit fram helt nya målnivåer för åtgärder inom vård och omsorg för personer med demens. Målet är att visa tydliga kvalitetsmål och att i förlängningen bidra till en mer jämlik vård.
2018 utvärderade Socialstyrelsen regionernas och kommunernas följsamhet till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Man drog slutsatsen att det fanns områden att förbättra och detta ledde fram till arbetet med att ta fram mätbara målnivåer som kan kopplas till tio åtgärder i riktlinjerna.
– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen, till myndighetens webbsajt Kunskapsguiden.
Under 2018 fick till exempel 75 procent av de personer som diagnosticerades med demenssjukdom en fullständig basal demensutredning. Enligt de nya målnivåerna bör siffran ligga på minst 90 procent. Lika många av de demenssjuka borde få regelbundna uppföljningar.
– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
