Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer – målnivåer. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Målnivåer för indikatorer.
Nya målnivåer för arbetet med demens
Socialstyrelsen har tagit fram helt nya målnivåer för åtgärder inom vård och omsorg för personer med demens. Målet är att visa tydliga kvalitetsmål och att i förlängningen bidra till en mer jämlik vård.
2018 utvärderade Socialstyrelsen regionernas och kommunernas följsamhet till de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Man drog slutsatsen att det fanns områden att förbättra och detta ledde fram till arbetet med att ta fram mätbara målnivåer som kan kopplas till tio åtgärder i riktlinjerna.
– Syftet med målnivåerna är att bidra till regionernas och kommunernas förbättringsarbete genom att tydliggöra hur många personer med demens som bör komma i fråga för en behandling eller annan åtgärd, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig i geriatrik på Socialstyrelsen, till myndighetens webbsajt Kunskapsguiden.
Under 2018 fick till exempel 75 procent av de personer som diagnosticerades med demenssjukdom en fullständig basal demensutredning. Enligt de nya målnivåerna bör siffran ligga på minst 90 procent. Lika många av de demenssjuka borde få regelbundna uppföljningar.
– För att säkerställa att individens sammanhållna behov tillgodoses är det viktigt att personer med demenssjukdom följs upp ordentligt. Demenssjukdom leder till att den kognitiva förmågan samt funktions- och aktivitetsförmågan successivt försämras. Behovet av medicinska och sociala åtgärder förändras därmed över tid. Därför behövs regelbunden uppföljning av demenssjukdomen, andra sjukdomar, förskrivningen av läkemedel och behovet av omsorgsinsatser, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt
Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som fått medel är Oskar Hansson som är känd för sin forskning om alzheimerdiagnostik.
Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens
Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.
Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall
Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.
Fler nyheter
160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
