Omkring 150 000 svenskar lever i dag med en demenssjukdom. Den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Det har länge pågått forskning i hopp om att någon dag hitta en medicin mot sjukdomen, och nu verkar det ha blivit ett genombrott av svensk karaktär.
För cirka två år sedan inleddes en stor internationell fas tre-studie av en antikropp som tagits fram av en forskargrupp som Lars Lannfelt i Uppsala leder. Nu har hans läkemedelsföretag Bioarctic i samarbete med japanska Eisai presenterat de första preliminära resultaten.
Studien omfattade 1 795 patienter i ett tidigt stadium av alzheimer som delades in i två grupper: En grupp fick läkemedlet och den andra fick placebo. Hos gruppen som fick läkemedlet minskade den kliniska försämringen av kognitionen och funktionen med 27 procent, jämfört med placebogruppen. Detta efter 18 månaders behandling.
Urvalskriterierna för studien tillät deltagare med ett brett spektrum av andra vanligt förekommande sjukdomar såsom diabetes, hjärtsjukdomar, övervikt och njursjukdom.
Eisai kommer att presentera resultaten 29 november vid alzheimerkongressen Clinical trials on Alzheimer’s disease conference. Därefter kommer resultaten att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
