Det finns två proteiner som är nära kopplade till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid som finns mellan hjärncellerna, och tau inne i desamma. Det nya blodprovet upptäcker så kallat fosforylerat tau, som har nystat ihop sig till ett trådliknande trassel, och kan därmed avslöja ansamlingar av tau i ett tidigt skede av sjukdomen.
Oskar Hansson. Foto: Lunds universitet
– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Hos individer som har det kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med forskare från Banner alzheimers institute och Eli Lilly i USA genomfört studien där 580 personer deltog. Bland dessa personer upptäckte blodprovet cirka 90 procent av alla fall av alzheimer och gav endast falska positiva svar hos deltagare med annan demenssjukdom.
– Blodprovet kan också användes för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.
Oskar Hansson tror att testet kan användas kliniskt inom bara några år och att det kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar. Dessutom kan det leda till bättre behandling och vård, säger han.
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
