Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Det finns två proteiner som är nära kopplade till Alzheimers sjukdom: beta-amyloid som finns mellan hjärncellerna, och tau inne i desamma. Det nya blodprovet upptäcker så kallat fosforylerat tau, som har nystat ihop sig till ett trådliknande trassel, och kan därmed avslöja ansamlingar av tau i ett tidigt skede av sjukdomen.
Oskar Hansson. Foto: Lunds universitet
– Det är när tau sprider sig i hjärnan och nervceller börjar dö som de första symtomen märks, vanligtvis som lättare minnesnedsättning. Hos individer som har det kan vi med det nya blodprovet avgöra vilka som har alzheimer i ett tidigt stadium och sätta in symtomlindrande läkemedel, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Han har tillsammans med forskare från Banner alzheimers institute och Eli Lilly i USA genomfört studien där 580 personer deltog. Bland dessa personer upptäckte blodprovet cirka 90 procent av alla fall av alzheimer och gav endast falska positiva svar hos deltagare med annan demenssjukdom.
– Blodprovet kan också användes för att förutsäga vilka individer som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom under de kommande fyra till sex åren, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.
Oskar Hansson tror att testet kan användas kliniskt inom bara några år och att det kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar. Dessutom kan det leda till bättre behandling och vård, säger han.
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.
Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det visar en studie från Karolinska institutet.