Nytt nummer av Vetenskapliga supplementet ute nu

Äldre i Centrum har publicerat ett nytt nummer av sitt vetenskapliga supplement. Två studier från äldreomsorgen och en från Svenska kyrkans församlingsarbete tog sig denna gång hela vägen in i tidskriften.

För ett år sedan hade Äldre i Centrums nya vetenskapliga supplement premiär. Sedan dess har arbetet fortsatt för att etablera tidskriften och i oktober kom beskedet att man får tidskriftsstöd av forskningsrådet Forte.

– Vi är superglada för stödet från Forte. Det känns som en bekräftelse att vi är rätt ute och att fler ser behovet av att publicera forskning på svenska, säger Mikael Mildén, som är redaktör för Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Det senaste året har redaktionen arbetat vidare med att få den digitala publiceringen att fungera på ett bra sätt. Under våren gjorde man också ett stort utskick till en lång rad forskare och berättade om tidskriften, vilket gjorde att fler fick upp ögonen för den.

– Arbetet med det nya numret har varit väldigt intressant och roligt. Vi har haft ganska många förfrågningar och dubbelt så många manus att jobba med som till vårt första nummer.

Porträtt på Mikael Mildén på sitt kontor.

Mikael Mildén är redaktör för ÄiCVS.

Tre artiklar finns med i det nya numret av ÄiCVS och alla tre bygger på intervjuer. De handlar om förhållandet mellan personal i privat och kommunalt driven hemtjänst, undersköterskors inställning till att arbeta med fysisk aktivitet på demensboende, och vilken roll öppna verksamheter hos Svenska kyrkans församlingar kan ha för äldre personers välbefinnande. Men även om man nu bara har kvalitativa studier i andra numret poängterar Mikael Mildén att de är öppna för en bred flora av ämnen och metoder, så länge de anknyter till äldre och åldrande.

Arbetet med nästa nummer av ÄiCVS har redan startat, både genom konkret redaktörsarbete med manuskript och kontakter och diskussioner med forskare som nu genomför studier som kan publiceras i framtiden.

– Vi hoppas såklart att ännu fler blir intresserade av supplementet. Vi skulle gärna ge ut flera nummer per år, men det avgörs helt av hur många bidrag vi får in och accepterar. I slutändan skulle vi önska att ÄiCVS blir något för äldre- och åldrandeforskningen att samlas kring, där många kanske gör sin första vetenskapliga publicering, där FoU-arbeten kan ta ett steg vidare och där etablerade forskare publicerar studier som de vill ska vara mer tillgängliga för praktiken eller en allmän samhällsdiskussion, säger Mikael Mildén.

Läs nya numret av ÄiCVS

Maria Söderberg (2022). Allianser och polarisering bland hemtjänstpersonal: en (o)önskad konsekvens av valfrihet och konkurrens inom äldreomsorgen? Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Anna Kubicka och Ingemar Kåreholt (2022). Undersköterskors perspektiv på att främja fysisk aktivitet hos personer på demensboende. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Cornelia Wulff Hamrin, Hanna Li Kusterer och Lotta Lundberg (2022). Svenska kyrkan och äldres välbefinnande – betydelsen av en församlings öppna verksamheter. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.