Nytt nummer av Vetenskapliga supplementet ute nu

Äldre i Centrum har publicerat ett nytt nummer av sitt vetenskapliga supplement. Två studier från äldreomsorgen och en från Svenska kyrkans församlingsarbete tog sig denna gång hela vägen in i tidskriften.

För ett år sedan hade Äldre i Centrums nya vetenskapliga supplement premiär. Sedan dess har arbetet fortsatt för att etablera tidskriften och i oktober kom beskedet att man får tidskriftsstöd av forskningsrådet Forte.

– Vi är superglada för stödet från Forte. Det känns som en bekräftelse att vi är rätt ute och att fler ser behovet av att publicera forskning på svenska, säger Mikael Mildén, som är redaktör för Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Det senaste året har redaktionen arbetat vidare med att få den digitala publiceringen att fungera på ett bra sätt. Under våren gjorde man också ett stort utskick till en lång rad forskare och berättade om tidskriften, vilket gjorde att fler fick upp ögonen för den.

– Arbetet med det nya numret har varit väldigt intressant och roligt. Vi har haft ganska många förfrågningar och dubbelt så många manus att jobba med som till vårt första nummer.

Porträtt på Mikael Mildén på sitt kontor.

Mikael Mildén är redaktör för ÄiCVS.

Tre artiklar finns med i det nya numret av ÄiCVS och alla tre bygger på intervjuer. De handlar om förhållandet mellan personal i privat och kommunalt driven hemtjänst, undersköterskors inställning till att arbeta med fysisk aktivitet på demensboende, och vilken roll öppna verksamheter hos Svenska kyrkans församlingar kan ha för äldre personers välbefinnande. Men även om man nu bara har kvalitativa studier i andra numret poängterar Mikael Mildén att de är öppna för en bred flora av ämnen och metoder, så länge de anknyter till äldre och åldrande.

Arbetet med nästa nummer av ÄiCVS har redan startat, både genom konkret redaktörsarbete med manuskript och kontakter och diskussioner med forskare som nu genomför studier som kan publiceras i framtiden.

– Vi hoppas såklart att ännu fler blir intresserade av supplementet. Vi skulle gärna ge ut flera nummer per år, men det avgörs helt av hur många bidrag vi får in och accepterar. I slutändan skulle vi önska att ÄiCVS blir något för äldre- och åldrandeforskningen att samlas kring, där många kanske gör sin första vetenskapliga publicering, där FoU-arbeten kan ta ett steg vidare och där etablerade forskare publicerar studier som de vill ska vara mer tillgängliga för praktiken eller en allmän samhällsdiskussion, säger Mikael Mildén.

Läs nya numret av ÄiCVS

Maria Söderberg (2022). Allianser och polarisering bland hemtjänstpersonal: en (o)önskad konsekvens av valfrihet och konkurrens inom äldreomsorgen? Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Anna Kubicka och Ingemar Kåreholt (2022). Undersköterskors perspektiv på att främja fysisk aktivitet hos personer på demensboende. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Cornelia Wulff Hamrin, Hanna Li Kusterer och Lotta Lundberg (2022). Svenska kyrkan och äldres välbefinnande – betydelsen av en församlings öppna verksamheter. Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement.

Relaterat

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.

Robot i form av en liten hund

Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen

Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…

En äldre man sitter i en soffa och läser.

Kunskapsluckor om äldre hbtqi-personers vård och omsorg

Folkhälsomyndigheten har gjort en genomgång av forskningen om äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Rapporten visar stora kunskapsluckor och en oro hos äldre hbtq-personer för sin framtida vård och omsorg.

Fler nyheter

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.

Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken

Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.

Hand som håller i två blodprover

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.