De förhållanden som människor lever under är sammankopplade med hälsa och livslängd. Det är välkänt att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa bland personer i arbetsför ålder och att de med högre inkomster tenderar att leva längre liv med bättre hälsa. Samtidigt vet vi mindre om relationen mellan inkomst och hälsa bland äldre personer. Kanske är det så att materiell rikedom spelar en mindre roll för hälsa bland dem och att det i stället är andra faktorer som blir viktigare med ökad ålder? Johan Rehnberg har i sin avhandling undersökt och tagit hänsyn till flera åldersrelaterade processer och dess betydelse för sambandet mellan inkomst och hälsa.
Resultaten från avhandlingen visar först och främst att inkomstojämlikheter i hälsa kvarstår bland ända upp till 85-årsåldern. Johan Rehnberg undersökte detta genom att analysera data möjliggör forskning som annars skulle innebära kostsam och tidskrävande datainsamling. Bland de allra äldsta, de som var 85 år och äldre, visade det sig däremot att sambandet mellan inkomst och hälsa avtog kraftigt.
I ytterligare två studier undersökte Johan Rehnberg därför hur det kom sig att man såg ett minskat samband mellan inkomst och hälsa bland de allra äldsta. Det framkom att hälsostatus helt enkelt var viktigare för att avgöra framtida hälsa bland personer med hög ålder.
Det kan verka som en självklarhet att den hälsa som du har i dag är kopplat till vilken hälsa du har imorgon. Emellertid är denna koppling av mindre vikt för yngre personer, som under vissa perioder i livet kan ha försämrad hälsa för att senare återhämta sig helt. Slutligen visade resultaten även att det minskade sambandet från svenska befolkningsregister. Sådan typ av data är unik för de nordiska länderna och kan förklaras av vilka som överlever, då de som har levt svåra liv med låga inkomster och kroniska sjukdomar sällan överlever till hög ålder. Man kan därför säga att de allra äldsta är en selekterad grupp personer där tidigare inkomst och levnadsförhållanden inte längre är starkt kopplat till deras hälsa.
Många frågor kring sambandet mellan levnadsförhållanden och hälsa bland äldre personer kvarstår, något som bara kommer att bli viktigare i takt med att antalet äldre personer ökar. Dessa frågor hoppas Johan Rehnberg kunna besvara i framtiden med hjälp av de fantastiska registerdata som finns tillgängliga i Sverige och som ger möjligheten att utforska ojämlikheter i hälsa även bland de allra äldsta.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
