De förhållanden som människor lever under är sammankopplade med hälsa och livslängd. Det är välkänt att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa bland personer i arbetsför ålder och att de med högre inkomster tenderar att leva längre liv med bättre hälsa. Samtidigt vet vi mindre om relationen mellan inkomst och hälsa bland äldre personer. Kanske är det så att materiell rikedom spelar en mindre roll för hälsa bland dem och att det i stället är andra faktorer som blir viktigare med ökad ålder? Johan Rehnberg har i sin avhandling undersökt och tagit hänsyn till flera åldersrelaterade processer och dess betydelse för sambandet mellan inkomst och hälsa.
Resultaten från avhandlingen visar först och främst att inkomstojämlikheter i hälsa kvarstår bland ända upp till 85-årsåldern. Johan Rehnberg undersökte detta genom att analysera data möjliggör forskning som annars skulle innebära kostsam och tidskrävande datainsamling. Bland de allra äldsta, de som var 85 år och äldre, visade det sig däremot att sambandet mellan inkomst och hälsa avtog kraftigt.
I ytterligare två studier undersökte Johan Rehnberg därför hur det kom sig att man såg ett minskat samband mellan inkomst och hälsa bland de allra äldsta. Det framkom att hälsostatus helt enkelt var viktigare för att avgöra framtida hälsa bland personer med hög ålder.
Det kan verka som en självklarhet att den hälsa som du har i dag är kopplat till vilken hälsa du har imorgon. Emellertid är denna koppling av mindre vikt för yngre personer, som under vissa perioder i livet kan ha försämrad hälsa för att senare återhämta sig helt. Slutligen visade resultaten även att det minskade sambandet från svenska befolkningsregister. Sådan typ av data är unik för de nordiska länderna och kan förklaras av vilka som överlever, då de som har levt svåra liv med låga inkomster och kroniska sjukdomar sällan överlever till hög ålder. Man kan därför säga att de allra äldsta är en selekterad grupp personer där tidigare inkomst och levnadsförhållanden inte längre är starkt kopplat till deras hälsa.
Många frågor kring sambandet mellan levnadsförhållanden och hälsa bland äldre personer kvarstår, något som bara kommer att bli viktigare i takt med att antalet äldre personer ökar. Dessa frågor hoppas Johan Rehnberg kunna besvara i framtiden med hjälp av de fantastiska registerdata som finns tillgängliga i Sverige och som ger möjligheten att utforska ojämlikheter i hälsa även bland de allra äldsta.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
65-åringar som valde att gå i pension 2022 fick i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension. Men skillnaden mellan olika inkomstgrupper är mycket stor och kompensationsgraden för den allmänna pensionen har minskat sedan 2008. Det visar en ny rapport…
Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
