De förhållanden som människor lever under är sammankopplade med hälsa och livslängd. Det är välkänt att det finns ett samband mellan inkomst och hälsa bland personer i arbetsför ålder och att de med högre inkomster tenderar att leva längre liv med bättre hälsa. Samtidigt vet vi mindre om relationen mellan inkomst och hälsa bland äldre personer. Kanske är det så att materiell rikedom spelar en mindre roll för hälsa bland dem och att det i stället är andra faktorer som blir viktigare med ökad ålder? Johan Rehnberg har i sin avhandling undersökt och tagit hänsyn till flera åldersrelaterade processer och dess betydelse för sambandet mellan inkomst och hälsa.
Resultaten från avhandlingen visar först och främst att inkomstojämlikheter i hälsa kvarstår bland ända upp till 85-årsåldern. Johan Rehnberg undersökte detta genom att analysera data möjliggör forskning som annars skulle innebära kostsam och tidskrävande datainsamling. Bland de allra äldsta, de som var 85 år och äldre, visade det sig däremot att sambandet mellan inkomst och hälsa avtog kraftigt.
I ytterligare två studier undersökte Johan Rehnberg därför hur det kom sig att man såg ett minskat samband mellan inkomst och hälsa bland de allra äldsta. Det framkom att hälsostatus helt enkelt var viktigare för att avgöra framtida hälsa bland personer med hög ålder.
Det kan verka som en självklarhet att den hälsa som du har i dag är kopplat till vilken hälsa du har imorgon. Emellertid är denna koppling av mindre vikt för yngre personer, som under vissa perioder i livet kan ha försämrad hälsa för att senare återhämta sig helt. Slutligen visade resultaten även att det minskade sambandet från svenska befolkningsregister. Sådan typ av data är unik för de nordiska länderna och kan förklaras av vilka som överlever, då de som har levt svåra liv med låga inkomster och kroniska sjukdomar sällan överlever till hög ålder. Man kan därför säga att de allra äldsta är en selekterad grupp personer där tidigare inkomst och levnadsförhållanden inte längre är starkt kopplat till deras hälsa.
Många frågor kring sambandet mellan levnadsförhållanden och hälsa bland äldre personer kvarstår, något som bara kommer att bli viktigare i takt med att antalet äldre personer ökar. Dessa frågor hoppas Johan Rehnberg kunna besvara i framtiden med hjälp av de fantastiska registerdata som finns tillgängliga i Sverige och som ger möjligheten att utforska ojämlikheter i hälsa även bland de allra äldsta.
Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…
I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre personer drabbas extra hårt av humanitära kriser, hur byte av livsstil kan minska risken för demens och…
Katastrofer drabbar äldre sköra personer extra hårt. Forskare från 44 länder möts på konferensen Nordic congress of gerontology, med årets tema Aging in a transforming world, i Stockholm i juni 2024 för att utröna vad forskning kan bidra med för…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
