Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig vård du får.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Health inequalities in care for persons with dementia har Minh Tuan Hoang, vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet, med hjälp av registerstudier undersökt hur jämlik vården är för personer med demenssjukdom i Sverige. En slående skillnad var att personer med låg socioekonomisk status hade lägre sannolikhet att få en utredning, få en specifik demensdiagnos, och att bli diagnosticerad vid en minnesklinik.

Det fanns även skillnader i strokevården, där personer med demenssjukdom kände sig mindre nöjda med sin vård och mer sällan fick rehabilitering inom slutenvården. De var dessutom inlagda kortare tid i genomsnitt.

Samtidigt hittade man inga skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer när det gäller diagnosprocessen och förskrivningen av läkemedel för demenssjukdomar.

Läs avhandlingen

Minh Tuan Hoang (2022). Health inequalities in care for persons with dementia. Doktorsavhandling, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Avhandlingens artiklar

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L Jönsson, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2020). Costs of inpatient rehabilitation for ischemic stroke in patients with dementia: A cohort Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, M von Euler, L von Koch, M Eriksdotter och S Garcia-Ptacek (2021). Satisfaction with stroke care among patients with Alzheimer’s and other dementias: A Swedish register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.

MT Hoang, I Kåreholt, L von Koch, H Xu, J Secnik, D Religa m fl (2021). Influence of education and income on receipt of dementia care in Sweden. Journal of the American medical directors association.

Relaterat

Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos

För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras liv påverkas av beskedet.

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Fler nyheter

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra uttryck och får en annan intensitet.