Lena Ede porträtt.
Lena Ede. Foto: Karlstads universitet.

Organiserad osäkerhet i omsorgen

En ny avhandling i socialt arbete pekar på att en äldreomsorg i förändring medför en ökad osäkerhet för personalen.

I november lade Lena Ede fram avhandlingen Arbete i motvind: Relationella och emotionella processer i arbetslivet och under sjukskrivning vid Karlstads universitet.

– Bakgrunden till min avhandling är de omfattande förändringarna som skett på arbetsmarknaden och inom socialpolitiken under de senaste decennierna och som fortfarande pågår. Gruppen behovsanställda, det vill säga arbetstagare som kallas in för arbete efter arbetsgivares tillfälliga behov, har sedan 1990-talet ökat från en procent till åtta procent, säger Lena Ede i ett pressmeddelande

En stor förändring inom äldreomsorgen har varit implementeringen av styrsystemet new public management. Avsikten är att effektivisera den offentliga verksamheten som uppfattas som kostsam. Lena Ede vill visa hur arbetsförhållandena ser ut för undersköterskor och vårdbiträden. Det är två av våra största yrkesgrupper med 90 procent kvinnor. Mer än hälften av dem arbetar deltid.

– Det är av yttersta vikt att titta på hur anställningsförhållandena ser ut inom äldreomsorgen, och lyfta röster från dem som arbetar inom området. Även om det har uppmärksammats under pandemin, behövs det vidare granskning.

Lena Ede har arbetat med en kvalitativ metod där materialet kommer från intervjuer. Två av delstudierna baseras på intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden. I studie tre och fyra har hon intervjuat personer som är sjukskrivna för stress. Avhandlingens titel Arbete i motvind beror på att många i Lena Edes intervjuer berättar om  hur villkoren på jobbet gör det svårt att göra sitt bästa. Arbetstagarna får lösa de problem som arbetsgivarens effektiviseringskrav för med sig.

– Konflikten mellan vad som är möjligt inom tidsramen och vad som räknas som god omsorg upplevs som frustrerande. Resultatet i studierna visar att om inte relationsbyggandet hinns med riskerar arbetsglädjen och tillfredställelsen med arbetet att försvinna.

Bland annat analyserar Lena Ede hur personalens vardagsliv och möjligheter att göra omsorgsarbetet påverkas av en modell för icke-schemalagd arbetstid. Modellen används för att skapa heltidstjänster utan extra kostnader för arbetsgivaren.

– Det här sättet att organisera arbetstiden för tillsvidareanställda innebär en osäkerhet för arbetstagaren. De vet inte när, var eller om den icke-schemalagda arbetstiden kommer utföras. Vi har benämnt den här typen av osäkerhet för organiserad osäkerhet.

Relaterat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Vem hjälper en gammal utan familj?

Det blir allt vanligare att åldras utan familj. Forskarna Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg har tilldelats medel för forskning kring hur nätverk runt…

Fler nyheter

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…