Foto: Mostphotos

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.

Omkring 10 000 personer under 65 år lever med en demenssjukdom i Sverige. När man drabbas av sjukdomen i en yrkesverksam ålder blir det oftast en sammandrabbning mellan arbete, familjeansvar och sociala relationer. Det gör situationen särskilt utmanande, både för den som drabbas och deras partner. 

– När en partner i en parrelation får en demensdiagnos påverkas båda och det gemensamma dagliga livet förändras i grunden. Trots ökande forskning inom området är kunskapen begränsad när det gäller hur stöd organiseras, erhålls och upplevs av par som lever med demenssjukdom i yngre ålder, säger Fanny Kårelund, som nyligen skrivit en avhandling i ämnet vid Jönköping university, i ett pressmeddelande. 

Ett genomgående resultat är att demenssjukdom i yngre ålder ofta får tydliga ekonomiska konsekvenser. Det är framför allt på grund av att partnern behöver ta ett större ansvar i hemmet, vilket kan göra det svårt att arbeta heltid. Samtidigt är det ekonomiska stödet begränsat och leder till ökad ekonomisk sårbarhet. 

En annan utmaning är att många stödinsatser är utformade efter äldre personers behov. Dagverksamheter och gruppaktiviteter upplevs ofta som dåligt anpassade till yngre personers intressen, fysiska förutsättningar och livssituation. Den typen av bristande stöd kan leda till att yngre personer med demens riskerar att bli isolerade eller helt beroende av sin partner. 

Många par tycker också att det är svårt att veta vart de ska vända sig och vem som ansvarar för olika stödinsatser i regionen och kommun. Paren måste själva samordna insatser och driva processen framåt. Samtidigt tycker de att minnesmottagningar ofta fungerar väl som en stabil och sammanhållen vårdkontakt, vilket kontrasterar mot upplevelsen av det kommunala stödsystemet. 

– Resultaten pekar på behovet av ett mer proaktivt, samordnat och individuellt anpassat stöd som erkänner paret som en gemensam enhet och som bättre möter de särskilda utmaningar som demenssjukdom i yngre ålder innebär, säger Fanny Kårelind. 

Läs avhandling

Fanny Kårelind (2026). Care and support for couples when one partner has young-onset dementia. Doktorsavhandling. Jönköping university.

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…