Fanny Kårelind (2026). Care and support for couples when one partner has young-onset dementia. Doktorsavhandling. Jönköping university.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Omkring 10 000 personer under 65 år lever med en demenssjukdom i Sverige. När man drabbas av sjukdomen i en yrkesverksam ålder blir det oftast en sammandrabbning mellan arbete, familjeansvar och sociala relationer. Det gör situationen särskilt utmanande, både för den som drabbas och deras partner.
– När en partner i en parrelation får en demensdiagnos påverkas båda och det gemensamma dagliga livet förändras i grunden. Trots ökande forskning inom området är kunskapen begränsad när det gäller hur stöd organiseras, erhålls och upplevs av par som lever med demenssjukdom i yngre ålder, säger Fanny Kårelund, som nyligen skrivit en avhandling i ämnet vid Jönköping university, i ett pressmeddelande.
Ett genomgående resultat är att demenssjukdom i yngre ålder ofta får tydliga ekonomiska konsekvenser. Det är framför allt på grund av att partnern behöver ta ett större ansvar i hemmet, vilket kan göra det svårt att arbeta heltid. Samtidigt är det ekonomiska stödet begränsat och leder till ökad ekonomisk sårbarhet.
En annan utmaning är att många stödinsatser är utformade efter äldre personers behov. Dagverksamheter och gruppaktiviteter upplevs ofta som dåligt anpassade till yngre personers intressen, fysiska förutsättningar och livssituation. Den typen av bristande stöd kan leda till att yngre personer med demens riskerar att bli isolerade eller helt beroende av sin partner.
Många par tycker också att det är svårt att veta vart de ska vända sig och vem som ansvarar för olika stödinsatser i regionen och kommun. Paren måste själva samordna insatser och driva processen framåt. Samtidigt tycker de att minnesmottagningar ofta fungerar väl som en stabil och sammanhållen vårdkontakt, vilket kontrasterar mot upplevelsen av det kommunala stödsystemet.
– Resultaten pekar på behovet av ett mer proaktivt, samordnat och individuellt anpassat stöd som erkänner paret som en gemensam enhet och som bättre möter de särskilda utmaningar som demenssjukdom i yngre ålder innebär, säger Fanny Kårelind.
Relaterat
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…