I Glans (2026). Risk factors for cognitive decline and neurodegenerative diseases – the impact of diet, demographics, and cardiometabolic health. Doktorsavhandling. Lunds universitet.
Kostens betydelse inte entydig
Nyligen kom Livsmedelsverket med rapporten ”Kost och demens” och rekommendationer om bland annat medelhavskost, som anses minska risken att utveckla demenssjukdom. Äldre i centrum skrev om detta i förra numret, tema Måltiden. Strax därefter disputerade Isabelle Glans med en avhandling som i viss mån motsäger tidigare forskningsresultat.
– Jag hittade inte någon avgörande betydelse för att kost påverkar utvecklingen av demens.

Isabelle Glans. Foto: Privat
Isabelle Glans förklarar hur det kommer sig att studier visar olika resultat.
– Det är väldigt svårt att göra den här typen av studier. Det tar tid att insjukna i demens. Det finns ganska många studier som visar det finns en skyddande effekt av viss typ av kost, men de har ofta korta uppföljningstider.
Enligt Isabelle Glans kan olika resultat eventuellt bero på en så kallad ”omvänd kausalitet” i vissa studier. Man ser att kost skyddar, men man riskerar att mäta fel sak.
– Det tar ju tid att insjukna i demens, och de man frågar kanske redan har vissa symptom på demens, vilket kan leda till att de äter sämre. Så man kanske snarare fångar effekten av demenssjukdomen än orsaken till den.
Samtidigt har hon i sin ena studie upptäckt att högt blodsocker kan kopplas till sämre minnesfunktioner. Något hon tycker behöver följas upp. Likväl som hennes resultat som visar att en hållbar diet, EAT-Lancet, kan eventuellt minska risken för demenssjukdom för personer som inte bär på en riskgen för Alzheimers sjukdom, en så kallad Apoe ε4-gen.
– Det är intressant och något vi behöver titta vidare på. Om man genetiskt sätt har mindre risk att få demenssjukdom kanske kosten spelar en större roll.
Även om hennes studier inte visar det, uppmanar Isabelle Glans alla att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.
– Jag tycker att det är positivt att hålla sig till dem, eftersom de är bra ur andra aspekter, som att de minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. De har bra effekt för hälsan i stort.
Isabelle Glans forskar inte vidare just nu, utan gör sin specialisttjänstgöring till neurolog i Malmö.
Vad tar du med dig från dina forskningsresultat till mötet med patienter?
– Jag tycker att man ska kontrollera sitt blodtryck. Många har obehandlat högt blodtryck, som inte känner till det. Sedan ska man se till att inte få diabetes, inte röka, dricka enbart måttligt med alkohol och hålla sig fysiskt aktiv.
Ulrika Ericson, författaren till Livsmedelsverkets kunskapsöversikt Kost och demens, kommenterar Isabelle Glans avhandling på följande sätt:
”Studien om medelhavskost som ingår i Isabelle Glans avhandling är välgjord och ett viktigt bidrag till det samlade kunskapsläget, men på Livsmedelsverket kan vi inte grunda våra slutsatser på enstaka studier. Vi har utgått från de senaste översiktsartiklarna där slutsatserna baserats på resultat om kost och demens från flera olika studier av god kvalitet.”
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…