Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost
Foto: Mostphotos

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Nyligen kom Livsmedelsverket med rapporten ”Kost och demens” och rekommendationer om bland annat medelhavskost, som anses minska risken att utveckla demenssjukdom. Äldre i centrum skrev om detta i förra numret, tema Måltiden. Strax därefter disputerade Isabelle Glans med en avhandling som i viss mån motsäger tidigare forskningsresultat.

– Jag hittade inte någon avgörande betydelse för att kost påverkar utvecklingen av demens.

Porträttbild på Isabelle Glans

Isabelle Glans. Foto: Privat

Isabelle Glans förklarar hur det kommer sig att studier visar olika resultat.

– Det är väldigt svårt att göra den här typen av studier. Det tar tid att insjukna i demens. Det finns ganska många studier som visar det finns en skyddande effekt av viss typ av kost, men de har ofta korta uppföljningstider.

Enligt Isabelle Glans kan olika resultat eventuellt bero på en så kallad ”omvänd kausalitet” i vissa studier. Man ser att kost skyddar, men man riskerar att mäta fel sak.

– Det tar ju tid att insjukna i demens, och de man frågar kanske redan har vissa symptom på demens, vilket kan leda till att de äter sämre. Så man kanske snarare fångar effekten av demenssjukdomen än orsaken till den.

Samtidigt har hon i sin ena studie upptäckt att högt blodsocker kan kopplas till sämre minnesfunktioner. Något hon tycker behöver följas upp. Likväl som hennes resultat som visar att en hållbar diet, EAT-Lancet, kan eventuellt minska risken för demenssjukdom för personer som inte bär på en riskgen för Alzheimers sjukdom, en så kallad Apoe ε4-gen.

– Det är intressant och något vi behöver titta vidare på. Om man genetiskt sätt har mindre risk att få demenssjukdom kanske kosten spelar en större roll.

Även om hennes studier inte visar det, uppmanar Isabelle Glans alla att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Jag tycker att det är positivt att hålla sig till dem, eftersom de är bra ur andra aspekter, som att de minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. De har bra effekt för hälsan i stort.

Isabelle Glans forskar inte vidare just nu, utan gör sin specialisttjänstgöring till neurolog i Malmö.

Vad tar du med dig från dina forskningsresultat till mötet med patienter?

– Jag tycker att man ska kontrollera sitt blodtryck. Många har obehandlat högt blodtryck, som inte känner till det. Sedan ska man se till att inte få diabetes, inte röka, dricka enbart måttligt med alkohol och hålla sig fysiskt aktiv.

Ulrika Ericson, författaren till Livsmedelsverkets kunskapsöversikt Kost och demens, kommenterar Isabelle Glans avhandling på följande sätt:

”Studien om medelhavskost som ingår i Isabelle Glans avhandling är välgjord och ett viktigt bidrag till det samlade kunskapsläget, men på Livsmedelsverket kan vi inte grunda våra slutsatser på enstaka studier.  Vi har utgått från de senaste översiktsartiklarna där slutsatserna baserats på resultat om kost och demens från flera olika studier av god kvalitet.”

Relaterat

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Fler nyheter

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…