Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost
Foto: Mostphotos

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Nyligen kom Livsmedelsverket med rapporten ”Kost och demens” och rekommendationer om bland annat medelhavskost, som anses minska risken att utveckla demenssjukdom. Äldre i centrum skrev om detta i förra numret, tema Måltiden. Strax därefter disputerade Isabelle Glans med en avhandling som i viss mån motsäger tidigare forskningsresultat.

– Jag hittade inte någon avgörande betydelse för att kost påverkar utvecklingen av demens.

Porträttbild på Isabelle Glans

Isabelle Glans. Foto: Privat

Isabelle Glans förklarar hur det kommer sig att studier visar olika resultat.

– Det är väldigt svårt att göra den här typen av studier. Det tar tid att insjukna i demens. Det finns ganska många studier som visar det finns en skyddande effekt av viss typ av kost, men de har ofta korta uppföljningstider.

Enligt Isabelle Glans kan olika resultat eventuellt bero på en så kallad ”omvänd kausalitet” i vissa studier. Man ser att kost skyddar, men man riskerar att mäta fel sak.

– Det tar ju tid att insjukna i demens, och de man frågar kanske redan har vissa symptom på demens, vilket kan leda till att de äter sämre. Så man kanske snarare fångar effekten av demenssjukdomen än orsaken till den.

Samtidigt har hon i sin ena studie upptäckt att högt blodsocker kan kopplas till sämre minnesfunktioner. Något hon tycker behöver följas upp. Likväl som hennes resultat som visar att en hållbar diet, EAT-Lancet, kan eventuellt minska risken för demenssjukdom för personer som inte bär på en riskgen för Alzheimers sjukdom, en så kallad Apoe ε4-gen.

– Det är intressant och något vi behöver titta vidare på. Om man genetiskt sätt har mindre risk att få demenssjukdom kanske kosten spelar en större roll.

Även om hennes studier inte visar det, uppmanar Isabelle Glans alla att följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Jag tycker att det är positivt att hålla sig till dem, eftersom de är bra ur andra aspekter, som att de minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. De har bra effekt för hälsan i stort.

Isabelle Glans forskar inte vidare just nu, utan gör sin specialisttjänstgöring till neurolog i Malmö.

Vad tar du med dig från dina forskningsresultat till mötet med patienter?

– Jag tycker att man ska kontrollera sitt blodtryck. Många har obehandlat högt blodtryck, som inte känner till det. Sedan ska man se till att inte få diabetes, inte röka, dricka enbart måttligt med alkohol och hålla sig fysiskt aktiv.

Ulrika Ericson, författaren till Livsmedelsverkets kunskapsöversikt Kost och demens, kommenterar Isabelle Glans avhandling på följande sätt:

”Studien om medelhavskost som ingår i Isabelle Glans avhandling är välgjord och ett viktigt bidrag till det samlade kunskapsläget, men på Livsmedelsverket kan vi inte grunda våra slutsatser på enstaka studier.  Vi har utgått från de senaste översiktsartiklarna där slutsatserna baserats på resultat om kost och demens från flera olika studier av god kvalitet.”

Relaterat

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…