Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre

Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.

Omslag till rapporten.Nestor FoU-center presenterar en ny rapport, där de följer upp hur samverkan i samband med utskrivning av äldre personer från sjukhus fungerat mellan slutenvård, primärvård och äldreomsorg under coronapandemins första våg. Undersökningen är genomförd i den södra delen av Stockholms län, vars kommuner Nestor har som sina uppdragsgivare. Och slutsatserna är blandade.

Ett tydligt exempel är erfarenheterna av att genomföra fler möten på digital väg. Vårdorganisatoriskt skapade det ofta fördelar, men samtidigt vittnade deltagare i undersökningen om att det kunde leda till nackdelar för många äldre, med försvårad kommunikation och minskad delaktighet.

Enkätsvaren visade också att arbetet med samordnade individuella planer, SIP, led av stora brister. Detta var ett område med problem redan innan pandemin, vilket nu tycks ha förvärrats, exempelvis när det gäller rutinerna för hur SIP upprättas.

Delaktigheten i redan etablerade samverkansforum minskade till hälften under pandemins första våg. På grund av hög belastning i vård och omsorg lade man ner eller pausade vissa samarbetsformer. Samtidigt stod det klart att de samverkansformer som upprättats redan innan pandemin i hög grad underlättade arbetet, då man redan byggt upp nätverk, lokala grupper, personliga relationer och upparbetade kontaktvägar.

Emanuel Åhlfeldt har skrivit rapporten tillsammans med Helén Lieberman-Ram.

– Det är intressant att se att det faktiskt lönade sig att hålla fast i redan etablerade samverkansforum när pandemin slog till. Många samverkansforum prioriterades ner eller pausades, men vi ser att de personer som deltog i forum som var fortsatt aktiva uppfattade samverkansarbetet som mer välfungerande än de personer som inte deltog i sådana forum. Vi menar att ett samverkansforum som får tid på sig att utvecklas och etableras, bidrar till att bygga upp sociala relationer och kontaktvägar, men också tillit och förståelse för varandra. Det skapar i sin tur bra grundförutsättningar för en fungerande samverkan, säger han i en kommentar på Nestors webbsajt.

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…