Emanuel Åhlfeldt och Helén Lieberman-Ram (2021). När samverkan ställs på sin spets. En studie av samverkan och utskrivning av äldre enligt samverkanslagen (LUS) under coronapandemins första våg i södra Stockholms län. Nestor FoU-center.
Pandemin blev tuff prövning för samverkan kring äldre
Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.
Nestor FoU-center presenterar en ny rapport, där de följer upp hur samverkan i samband med utskrivning av äldre personer från sjukhus fungerat mellan slutenvård, primärvård och äldreomsorg under coronapandemins första våg. Undersökningen är genomförd i den södra delen av Stockholms län, vars kommuner Nestor har som sina uppdragsgivare. Och slutsatserna är blandade.
Ett tydligt exempel är erfarenheterna av att genomföra fler möten på digital väg. Vårdorganisatoriskt skapade det ofta fördelar, men samtidigt vittnade deltagare i undersökningen om att det kunde leda till nackdelar för många äldre, med försvårad kommunikation och minskad delaktighet.
Enkätsvaren visade också att arbetet med samordnade individuella planer, SIP, led av stora brister. Detta var ett område med problem redan innan pandemin, vilket nu tycks ha förvärrats, exempelvis när det gäller rutinerna för hur SIP upprättas.
Delaktigheten i redan etablerade samverkansforum minskade till hälften under pandemins första våg. På grund av hög belastning i vård och omsorg lade man ner eller pausade vissa samarbetsformer. Samtidigt stod det klart att de samverkansformer som upprättats redan innan pandemin i hög grad underlättade arbetet, då man redan byggt upp nätverk, lokala grupper, personliga relationer och upparbetade kontaktvägar.
Emanuel Åhlfeldt har skrivit rapporten tillsammans med Helén Lieberman-Ram.
– Det är intressant att se att det faktiskt lönade sig att hålla fast i redan etablerade samverkansforum när pandemin slog till. Många samverkansforum prioriterades ner eller pausades, men vi ser att de personer som deltog i forum som var fortsatt aktiva uppfattade samverkansarbetet som mer välfungerande än de personer som inte deltog i sådana forum. Vi menar att ett samverkansforum som får tid på sig att utvecklas och etableras, bidrar till att bygga upp sociala relationer och kontaktvägar, men också tillit och förståelse för varandra. Det skapar i sin tur bra grundförutsättningar för en fungerande samverkan, säger han i en kommentar på Nestors webbsajt.
Läs rapporten
Relaterat
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende
Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
