Information från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka
Ett 30-tal forskare och representanter för olika intresseorganisationer deltog i WELL CARES uppstartsmöte i Bryssel, i början av februari. Foto: Jonas Nilsson

Projektet Well care – Ökad samverkan mellan anhöriga och vård- och omsorgspersonal för förbättrad hälsa

Well Care är ett fyraårigt europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka den psykiska hälsan och möjlighet till återhämtning för anhöriga och vård- och omsorgspersonal. Projektet har beviljats drygt 71 miljoner kronor från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa och koordineras av Linnéuniversitet.

Tanken är att projektet Well care ska identifiera och sprida goda exempel på arbetssätt som verkar förebyggande och stödjande för anhöriga och vård- och omsorgspersonal både i Sverige och runt om i Europa.

–Det känns väldigt meningsfullt att vi kan vara delaktiga i det här internationella projektet, säger Nka:s verksamhetschef Lennart Magnusson och fortsätter:

–Vi vet att anhöriga gör stora insatser både på individnivå, och sett ur ett samhällsperspektiv. Men för många anhöriga kan priset vara högt, bland annat vad gäller försämrad psykisk hälsa, försämrad ekonomi med mera. Med projektet Well Care vill vi få tillstånd en positiv förändring. Avsikten med projektet är bland annat att stärka samarbetet, partnerskapet, anhöriga och vård- och omsorgspersonal. Bland annat kommer projektet arbeta med blandade lärande nätverk, BLN, där Nka kommer koordinera och leda arbetet. De deltagande länderna kommer alla att ha egna BLN, med även där kommer Nka att ha en betydande roll.

Nyligen samlades representanter från de deltagande länderna till ett par dagars kick-off i Bryssel. Inledningsvis gav projektledare Elizabeth Hanson, professor och vetenskaplig ledare, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, samt styrelseledamot (tidigare ordförande) i Eurocarers, en projektöversikt: mål, arbetsplan och förväntade resultat.

Lennart Magnusson i sin tur pratade om arbetet med blandade lärande nätverk, BLN, där anhöriga, vård- och omsorgspersonal och andra intressenter kan delta för att stärka partnerskapet. Under dagarna fick deltagarna tillfälle till workshoppar, diskussioner och redogörelser från respektive länder.

Elizabeth Hanson avslutade dagarna med att konstatera att hon ser fram mot det fortsatt viktiga arbetet med att identifiera och sprida goda exempel, som präglas av partnerskap; samordning, integrering och ömsesidigt förtroende.

Detta i syfte att förbättra den psykiska hälsan för vård-och omsorgspersonal och anhöriga. Viktigaste målen med Well care-projektet är att:

  • Identifiera minst 40 goda exempel, i och utanför Europeiska unionen, som kan förebygga eller mildra anhörigas och vårdpersonalens förmåga till återhämtning och psykiska välbefinnande.
  • Utveckla, testa och utvärdera resultaten genom co-design av fem till åtta innovativa lösningar i fem länder (Tyskland, Italien, Nederländerna, Slovenien och Sverige), tillsammans med lokala intressenter.
  • Analysera lagar och riktlinjer på europeisk och nationell nivå samt formulera handlingsinriktade rekommendationer för beslutsfattare och intressenter.
  • Utveckla, genomföra och upprätthålla en process med forskning, co-design, spridning och användning av resultaten med alla inblandade grupper och intressenter på nationell och europeisk nivå.

Det övergripande målet för projektet är att riktlinjerna som tas fram ska bli praxis för beslutsfattare, utförare, arbetsgivare, fackföreningar och den ideella sektorn på alla nivåer inom vården och omsorgen, både i och utanför Europa.

Fakta
Well care

Projekttiden för Well care, 24-01-01 – 27-12-31.

Deltagande parter:
Linnéuniversitetet (koordinator, PI), Sverige, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), Region Kalmar län, Sverige, Vrije universiteit Amsterdam, Nederländerna, Nederland zorgt voor elkaar – kooperative, Nederländerna, Instituto nazionale di riposa e cura per anziani, IRCCS INCRA, Italien, Anziani e non solo- kooperativ, Italien, Hochschule Zittau/Goerlitz universitetet, Tyskland wir pflegen – interessenvertretung begleitender angehöriger, Tyskland, Univerza v Ljubljani, Slovenien, Institut Antona Trstenjaka institute of gerontology and intergenerational relation Slovenien, University of North Carolina at Chapel Hill, USA, Mental health europe, Belgien, Eurocarers, Belgien, European ageing network, Tjeckien, European association of service providers for persons with disabilities, Belgien.

Svenska samverkanspartners:
Borås stad, Eskilstuna kommun, Kalmar kommun, Södra Älvsborgs Sjukhus, Västra Götalandsregionen, Anhörigas riksförbund, NSPH – Nationell samverkan psykisk hälsa, Riksförbundet FUB – För barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, Socialstyrelsen och Anders Ekholm: Senior rådgivare vid Institutet för framtidsstudier.

Kontakt och information:
Elizabeth Hanson, huvudforskare och professor Linnéuniversitetet och FoU-ledare Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Region Kalmar län.
0480-44 69 72, elizabeth.hanson@lnu.se.

Lennart Magnusson, verksamhetsledare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Region Kalmar län och docent vid Linnéuniversitetet.
070-630 23 21, lennart.magnusson@lnu.se.

Relaterat

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…